– Tänker man på den tid man tillbringar på jobbet med arbetskamrater så är det ju nästan mer än med familjen. Då måste man bli synlig. Alla måste få sin beskärda del av uppmärksamheten, säger Christopher Malmqvist, produktionsledare på HK Scan i Halmstad.

Vad är kärnan i bra arbetsmiljöarbete?
Vad är det som gör att Christopher Malmqvist lyckas så bra att han får Prevents Arbetsmiljöstipendium 2016?
Det är med dessa frågor som Mål & Medel kommer till Halmstadfabriken för kallrökta pålägg. Till en början är det spekulationer: Christopher är produktionsledare och har själv jobbat i produktionen. Han har jobbat länge, sedan 1996, alltså i 20 år, och har jobbat ihop med de andra i produktionen. Han känner dem. Det är nog viktigt.
Hans bror jobbar i produktionen. Under vårt besök har brodern, Martin Malmqvist, hand om röken och har på sig en ny heltäckande skyddsmask. Det säger förmodligen något.
Christopher Malmqvist berättar hur det gick till när han blev produktionsledare. Han började i tillverkningen, gjorde smet och hade ordningsförmåga som var uppskattad av ledningen. Vid slutet av 1990-talet och början på 2000-talet fick han börja arbeta med kvalitetscertifieringar. Med EU-inträdet kom nya hårda krav från Livsmedelsverket. Det funkade väl för honom att hålla ordning på alla dessa papper. Han var kvalitetsansvarig i 13 år fram tills han blev produktionsledare i januari 2013.
– Min fråga som produktionsledare är: Hur ska vi jobba för att få en så bra produkt som möjligt? Det krävs grundlig charkkunskap för att göra kallrökt korv. Jag har personalansvar och arbetsmiljöansvar.
Nästa spekulation är att de olika sakerna – kvalitets-, personal- och arbetsmiljöansvar – hör ihop. Det är nämligen inte bara ett arbetsmiljöpris som vunnits utan också ett kvalitetspris.

I Chark-SM 2016 i tävlingsklassen Rökt påläggskorv blev HK Scan Svensk Mästare med sin lökkorv som tillverkas i fabriken i Halmstad. Motiveringen löd: En fint balanserad korv med god eftersmak. Traditionella svenska smaker förs till nya höjder.
Den fina vandringspokalen står i matsalen under två teveskärmar.
Som produktionsledare samarbetar Christopher med huvudskyddsombudet Henrik Santos. Ja, alltså de samarbetar inte bara, utan de känner varandra, de har jobbat ihop i 18 år. Henrik började 1998, två år efter Christopher, och det här märks när de ska förklara hur den goda arbetsmiljön uppnås. De avbryter varandra och kompletterar varandra.
– Det var jag som nominerade Christopher till arbetsmiljöpriset. Om det är någon som är värd det är det han, tycker jag. Han tar sig tid att tala med alla, förklara vad som är på gång och vart vi är på väg, säger Henrik Santos.
Alla charkuteriarbetare, de är 17 personer, samlas i matsalen klockan 7 på morgonen och för ett målsamtal. Arbetstiderna är från kl 5.30 till 14.45.
– Vi börjar tidigt på morgonen, men det är så personalen själva vill ha det, säger Christopher.
På internteve informerar företaget om olika saker och det finns en anslagstavla som används flitigt. Arbetsmiljöfrågor är alltid centrala och följs upp under skyddsronderna som Henrik och Christopher gör tillsammans.
– Vi har den här Årsklockan för olika skyddsronder, säger Henrik och visar en bild som beskriver skyddskommitténs arbete med mål och uppföljning under året.

Skyddsronderna har olika teman och checklistor.
I januari är det risk- och grov-analys (maskiner och fastighet). I februari är det skyddsrond på temat personlig skyddsutrustning och så fortsätter det. I april är det skyddsrond på temat psyko-social arbetsmiljö.
– På detta sätt vet vi att vi inte glömmer något. Det är också bra för uppföljningen, säger Henrik.
– Det kan vara en fördel att vi är en så pass liten arbetsplats. Det blir svårare om gruppen är större än 20-25 personer,
säger Christopher Malmqvist.
– Man känner varandra och alla ryms i matsalen, säger Henrik.
– Det största orsaken till frånvaron är egentligen vård av sjukt barn, men den räknas inte som sjukfrånvaro. Vi har en hög medelålder på fabriken, kring 45 år, så vi har inte så mycket vård av barn, säger Christopher.

Det är det motsatta som är problemet. Snart kommer pensionsavgångar, och det måste Christopher förbereda, det är många som har en väldigt stor kompetens som kommer att försvinna.

• Hur går det till att nyanställa?
– Det gör vi egentligen inte. Det är hos HK Scan som man anmäler intresset för att jobba hos oss och så får vi ett cv med ett foto. Vi har bra samarbete med vår HR-avdelning, som finns i Skara. Det är de som anställer.
• Har ni inhyrda?
– Nej, det har vi inte. Vi har feriearbetande ungdomar som jobbar här och de kommer tillbaka år efter år. De flesta av dem kommer inte att bli charkuterister. De vill tjäna pengar och göra ett bra jobb och det räcker, säger Christopher.
Henrik fyller i med att de har en skyddsrond med speciellt fokus på feriearbetarna och deras arbetsmiljö, så att ungdomarna inte ska glömmas bort.
– Vi är som en större familj med medlemmar i alla åldrar, vi vet mycket om varandra, ingen ska känna sig främmande. Saker har utvecklats, förr hade man saker i pärmar, nu har vi dem i datorn, säger Christopher.
– Ja, vi har en anda av att man hjälper varandra, säger Henrik. Man måste inse att alla inte är lika bra på allt, det finns skillnader och det måste man ta hänsyn till. Det händer också saker i ens liv, det kan vara allvarliga händelser, under tiden man jobbar ihop, säger Henrik.
De poängterar båda betydelsen av företagshälsovården Avonova som är gemensam för hela HK Scan. Företagshälsovården har mycket kunskap om till exempel ergonomi.

Henrik pekar på en blå skylt med pausgymnastik vid en packningsmaskin.
– Den har vi satt upp. Det är olika övningar, denna är träning av svanken.
Skjut ut rumpan och fram med magen,står det. Svanka med händerna i ryggen. Håll i cirka 5 sekunder.
Under skyddsronden med fokus på psyko-social arbetsmiljö har de med en checklista med frågor kring hur man upplever arbetet och den får alla fylla i anonymt.
– Vi tog tag i det här med droger och alkohol med hjälp av Avonova. Det handlar om att upptäcka tidiga signaler, vi använder också en rehab-modell som de arbetat fram, säger Christopher och fortsätter.
– Jag tycker att det är viktig att jag ringer hem till den som är borta från jobbet på grund av sjukdom och frågar hur personen mår.

• Så du skulle inte vilja lägga ut det på entreprenad. Det finns ju numera sjuk- och friskskrivningstjänster som går att köpa in?
– Nej, det skulle vara främmande för mig. Den kontakten vill jag själv ha. Jag vill veta hur folk mår och hur de har det när jag planerar arbetet, säger Christopher.

De har jobbat mycket med tillbudsrapportering, prickar in dessa på en speciell karta med kryss i olika färger för skada, nollskada och riskobservation. Det är ett redskap för att förbättra och steg för steg blir personalen bättre på att rapportera.
– Målet är att vi alla ska kunna jobba till pensionen, säger Henrik. Vi har ”gröna korset” där man kan visualisera om det är någon som blivit skadad, då är det markerat med rött, målet är att korset ska vara grönt.