– Visst vore det bra med mer betalt, men jag skulle gå utbildningar på jobbet även om det inte gav högre lön. Pengar är inte allt, säger Anna-Lena Karlsson, kylarbetare på Norrmejerier i Luleå.

Med stolthet visar Anna-Lena Karlsson upp guldklockan på handleden. Nu är hon inne på sitt 28:e år. Hon började på mejeriet när hon var 18. Utan tvekan tycker hon att det borde finnas möjligheter till mer utveckling i mejeriyrket.
Hon kör truck i kyllagret, orderplockar och jobbar även inne i de två frysarna.
Hur ska man bedöma olika arbeten? Är det ena arbetet mer värt än det andra? Ska det vara mer betalt? Frågorna kring hur olika arbeten ska värderas är alltid känsliga och i högsta grad levande på en arbetsplats.
Det nya som tillkommit är den personliga delen. Också Livs säger att förbundet under vissa förutsättningar är positivt till bedömningar av hur olika individer utför arbetet och att dessa bedömningar kan vara en grund för löneskillnader.

Anna-Lena Karlsson är tveksam till att tillåta en sådan personlig lönedel.
– En arbetsledare kan favorisera personer som han eller hon tycker om. Det skulle skapa oro hos mig. Tänk om jag inte är den som arbetsledaren gillar. Nej, det tycker jag inte om. Att få beröm när man gör något bra kan vara en nog så bra morot, då känner man sig uppskattad. Allt handlar inte om pengar.
Men om det går att hitta objektiva faktorer som bedömningarna av färdigheterna baserar sig på, ja, då är det mer okej, tycker hon.
– Utbildning är en objektiv faktor. Att man gått en utbildning och har lärt sig något. Som att man har truckkort. Det är ett bevis på att man kan det här.

• Skulle du vilja att det fanns mer utveckling i jobbet, fler möjligheter att gå utbildningar?
– Ja, absolut. Jag skulle till exempel vilja gå en utbildning i vårt datorsystem, truckdatorn, som håller reda på var alla varor finns, hur många pallar som är inne och hur många som ska ut och till vilka kunder.
Att kunna mer om datorsystemet tycker hon skulle vara meningsfullt också för henne själv. Det är kunskaper som hon skulle ha nytta av också efter jobbet.
Trots att hon har jobbat och slitit i så många år på mejeriet är det skralt med antalet utbildningar hon har fått gå.
– Nej, det är inte så många. Företaget borde bli bättre på det, mycket bättre. Jag har truckförarutbildningen och så naturligtvis en hygienutbildning, det är ju nödvändigt eftersom vi hanterar livsmedel.
Truckdatorn är hon självlärd på. Det funkar ju så att de som jobbar ihop lär varandra. Det vore en poäng med att formalisera det här, tycker hon. Det vore bra om hon hade haft det på papper, vad hon egentligen kan, så att det blir synligt på hennes CV.

Hon har heller inte fått betalt för det. Och det vore naturligtvis inte fel att få det. Att få mer betalt är en morot. Men löner är känsligt, säger hon. Till och med nu när det inte finns någon personlig del så pratar man inte om vad man tjänar på mejeriet.
– Det är ingen som säger det. Man får lön den 26:e varje månad, punkt slut.
Så sammanfattningsvis kan man säga att Anna-Lena Karlsson tycker att lönen är viktig, men den är inte allt. Det ska vara rättvisa löner, och den väl inarbetade principen, lika lön för lika arbete, är en garant för det. Har man gått en utbildning och lärt sig mer, till exempel till truckförare, då ska man få betalt för det. Det ska vara trappsteg. Ingen ska stå kvar på det nedersta.

Juha Kettunen, 44 år, började 2006 i UHT-produktionen. Han har också hunnit med mycket. Förutom apparatsalen har han varit på pallhanteringen som tar emot färdiga produkter. Nu är han orderplockare på kyllagret. Det är kallt, 4 grader. Så här på morgonen är det relativt lugnt. Det är senare på dagen som ruschen kommer.
Det finns olika typer av bedömningar, menar han. En typ är att den som jobbar i apparatsalen ska få 2 kronor mer, för att det är ett större ansvar i den meningen att om något går fel är det en större skada som uppstår. Det är en typ av bedömning som han kan leva med, men om det är frågan om hur någon är, vem som är på det ena eller andra sättet, då är det en helt annan sak.
– Nej, det är bättre att alla som gör samma jobb har samma lön. Jag gillar inte bedömningar, det är skitsvårt. Det är som att sälja en bil. Vem kan säga vad den är värd? Det är subjektivt. Olika personer gör olika bedömningar.

Anders Lundström, som är klubbordförande och också jobbar i kyllagret, säger att han inte är främmande för en dialog med företaget om ett nytt lönesystem, men att det då ska vara mätbara faktorer som bedöms och det är svårt att hitta dem.
Det finns en arbetsgrupp på Norrmejerier som ser över lönesystemet som hunnit få 20 år på nacken.
– För vår del handlar det om nivåerna på befattningarna, det är ju lite konstigt om dessa fortfarande är oförändrade efter så många år. De behöver kanske ökas på.
Anders Lundström säger också att han inte tror att det är någon hetsjakt från arbetsledningens sida att göra bedömningar med allt vad det innebär med personliga lönesamtal. Det tar tid och det är många personer, 250 kollektivare på företagets tre mejerier.
– Risken är att det blir sämre arbetsklimat om det är olika löner, säger Anders Lundström.

• Ska lönen fungera som en morot?
– Ja, det tycker jag, säger Juha Kettunen. Om man kan fler arbetsuppgifter ska man få betalt för det. Jag kan tycka att det vore skönt att ibland stå vid en förpackningsmaskin istället för här i kylan.
Anders Lundström menar att frågan skulle te sig annorlunda om företaget kom med ett förslag om att föra in friska pengar i ett nytt lönesystem, någon slags rörlig del eller personlig del.
– Men det är en stor förändring. Jag skulle i sådana fall vilja föra tillbaka det till ett klubbmöte innan jag svarade. Det är en så pass stor och känslig fråga, säger Anders Lundström.
En objektiv faktor som Juha Kettunen tycker borde ge ett tillägg är frysarbete.
– Det borde de ha som jobbar i frysen. Det är inte kul. Det borde ge några flera kronor. Det tycker jag. Det förtjänar de, säger han.

Leif Lundqvist, 58 år, fastighetstekniker, jobbar just nu med ånga för att produktionen ska fungera på mejeriet och Nordan-anläggningen, som gör produkter med lång hållbarhet. Han ronderar och får order under dagen som han prioriterar. Det är ganska mycket jobb med oljepannan när det är service. Ventilation är också hans ansvar, samt kyla och trycksatta kärl.
Det lönesystem som finns idag på mejeriet är förlegat, tycker han. Det behöver göras om, men han tycker inte att kollektivarna ska ta efter tjänstemännen som har en individuell lön.
– Nej, det gör jag inte. Att mäta hur någon gör jobbet är svårt. Som fastighetstekniker kan det handla om hur uppfinningsrik man är, hur lång tid det tar att laga saker, att förebygga fel.
Han har lärt sig det mesta själv genom en lång yrkeserfarenhet. På mejeriet har han jobbat i 15 år. Han har några utbildningar – pannskötare, ventilation, trycksatta kärl – och skulle gärna gå fler om han blev erbjuden, men det innebär inte att han skulle tycka att det vore okej att byta möjligheten att gå utbildningar mot en person-
lig bedömning. Det är det inte värt.
– Dessutom skulle jag få mer betalt om jag jobbade på ett annat företag. Så är det, säger han.

Anders Lundström har varit klubbordförande i fyra år på mejeriet och han är inte särskilt pigg på att börja röra i det lokala lönesystemet.
– Det finns en stor risk med det, säger han. Det ska vara så objektivt som möjligt. Det ska vara mätbart och transparent. Det måste vara det, eftersom det inte bara är vi själva som rör om i ”lönepottsgrytan”. Vi kommer ju att göra det tillsammans med arbetsgivarna. Om arbetsgivaren inte vill tillföra nya friska pengar till lönesystemet, ja då är det inte så meningsfullt för vår del att röra i grytan.