Svenskt fackligt stöd viktigt för lantarbetarna

Nr 1/2018

Det var fjärde gången som CSAAWU hade kongress, samtidigt firade förbundet tioårsjubileum. Den nyvalda ledningen applåderar och applåderas. Foto: Johan Torgå

– Ett av de viktigaste besluten på CSAAWU:s kongress var att bli en nationell fackförening, berättar Johan Torgå, tidigare klubbordförande på Orkla Foods i Örebro, nyss hemkommen från Sydafrika.

Det billiga sydafrikanska vinet är populärt, men har ett högt pris. De som spridit kunskap om detta är Livsklubben på Orkla Foods i Örebro. I flera år har klubben aktivt stöttat CSAAWU, en lokal fackförening för lantarbetare i Västra Kapprovinsen i Sydafrika.
– Det är en grupp medlemmar som frivilligt jobbat med detta på fritiden, förklarar Johan Torgå, tidigare klubbordförande men sedan i slutet av maj pensionär.
Han är själv en av eldsjälarna i gruppen som samlat in pengar till CSAAWU, bildat opinion och spridit kunskap om de svåra arbetsförhållandena på vingårdarna, något som Mål & Medel berättat om i flera artiklar.

Den 24-26 november var Johan Torgå inbjuden till CSAAWU:s kongress i Kapstaden. Det var fackförbundets fjärde kongress och samtidigt firade förbundet tioårsjubileum.
Drygt två veckor senare träffar jag honom hemma i hans kök i Örebro. Han gör sitt bästa för att summera sina intryck från kongressen.
– Det var första gången som CSAAWU satsade så stort på en kongress. De hade ett eget kongresscenter, enkelt men funktionellt. Det var också många som deltog, 130–140 personer, varav flera inbjudna gäster.
Han tillhörde dessa gäster och hade också ombetts att tala till kongressen.
– Jag talade om internationell solidaritet och vad det innebär i praktiken. Jag tror att det gick rätt bra även om jag kände att jag borde övat mer innan. Det är en sak att hålla tal på svenska, en annan sak att hålla det på engelska.
För medlemmarna i CSAAWU har Livsklubbens stöd varit mycket betydelsefullt. Det var många som visade sin uppskattning, berättar Johan Torgå.
– Det var nästan så jag blev lite förlägen. Vi blev omnämnda flera gånger. Det var mycket kamrat Johan och leve Livs. Jag blev även kallad deras ambassadör i Sverige.
Det är kanske inte så konstigt. Klubben, som har varit mycket aktiv, har ända sedan 2011 stöttat den sydafrikanska fackföreningen. Medlemmarna har spridit information om lantarbetarnas situation och samlat in pengar när tillfälle getts, bland annat utanför Systembolaget i Örebro.
– När jag fått frågan om vilket vin som man kan köpa med gott samvete så har jag svarat att man kan köpa vilket vin som helst och sedan solidaritetskompensera genom att lägga en slant i bössan.

Totalt har Livsklubben hittills samlat in cirka 300 000 kronor. Det har handlat om bidrag till cyklar för att förtroendevalda skulle kunna ta sig mellan gårdarna, det har varit pengar till rättshjälp och pengar till strejkunderstöd när lantarbetarna gått ut i strejk och krävt en lön som går att leva på.
Johan Torgå berättar att klubben är med i kampanjen Rättvis Vinhandel och att de tillsammans drivit kampanjer och även haft en konferens ihop. Livsklubben har också bidragit aktivt till att CSAAWU idag är medlemmar i IUL, livsmedelsarbetarnas globala yrkesfack.
– Det kändes som en arbetsseger. De skulle inte varit medlemmar i IUL utan vårt arbete. Vi brukar skoja lite om det, att vår klubb har tagit detta med medlemsrekrytering till en ny nivå, att vi numera även rekryterar fackförbund.
Johan Torgå känner också att han har Livs stöd för det arbete som klubben lagt ner, inte minst sedan han fick sin ansökan om pengar till flygbiljetten till Sydafrika beviljad.
Han konstaterar att kongressen i Sydafrika skiljde sig mycket från vad vi är vana vid i Sverige och att det till att börja med var ganska kaotiskt.
– Vi har haft 100 år på oss och de har haft 10 år. Det är klart att de inte har en organisation där allt fungerar perfekt.
Den uttalade målsättningen är att medlemmarna ska kunna påverka och styra organisationen men någon motionsbehandling förekom inte i vanlig mening, berättar han. Kongressen hade dock föregåtts av flera omgångar med workshops där innehållet i det nya förslaget till resolution och stadgar diskuterats fram. På kongressen hölls också gruppdiskussioner innan beslut.
Det stora var att bli ett nationellt förbund vilket är en stor uppgift i och med att förbundet ska koncentrera sig på landsbygdens folk och när det gäller vinindustrin organisera hela kedjan, från de som plockar druvorna till de som säljer vinet. Förutom beslutet att bli ett nationellt förbund så beslöt kongressen att ändra i stadgarna så att det fackliga arbetet i framtiden breddas för att omfatta även sociala frågor.
– Minimilönen ligger på 3 500 rand i månaden (2 300 kronor, red anm). Har man dessutom bara jobb halva året då kan man förstå att soppkök kan bli en facklig fråga.
Organisationsgraden är låg, ligger på 3–4 procent. CSAAWU, som fram till kongressen varit ett lokalt förbund, har cirka 3 500–3 700 medlemmar.
– Det är kanske en fördubbling om man jämför med de första åren. Problemet är att de rekryterar många medlemmar, men förlorar också många. Det beror på att arbetsgivare gör som de alltid gjort. De hotar arbetare som organiserar sig och ger privilegier till de arbetare som inte är med i facket.

• Vad minns du bäst från kongressen?
– Det jag slogs av var att det handlar om väldigt fattiga människor som är lågutbildade, men som har en väldig beslutsamhet att förändra sina liv. Mitt i alltihop så finns det både glädje och värme som jag inte upplever finns i Sverige på samma sätt, säger han och fortsätter:
– Visst kan de lära av oss när det gäller att organisera sig och få till det formella. Samtidigt finns en kämpaglöd och vilja att förändra saker som vi kan lära oss en del av. Jag skulle tycka att det vore kul om de blev inbjudna till Livs kongress 2021.

Under tiden han var i Sydafrika så tillkännagav regeringen i Sverige ett nytt avtal mellan Systembolaget och staten. Avtalet innebär ett förtydligande när det gäller vilken hänsyn bolaget ska ta till miljö och sociala frågor.
– Det är en framgång. Sedan får vi se vad det innebär i praktiken. CSAAWU är ganska luttrade när det gäller Systembolaget som lyssnar välvillig, men sedan händer det ingenting.
Han konstaterar samtidigt att det borde vara till fördel för IUL som i somras kommit överens med Unionen och Systembolaget om att ha regelbundna träffar. Syftet är att lyfta de problem som finns och vad som kan göras åt dessa.
Det har med andra ord hänt en hel del sedan Livsklubben på Orkla Foods började engagera sig i lantarbetarnas situation. Det som kan tyckas omöjligt att ändra på har blivit möjligt mycket tack vare en envis och uthållig kamp.
– Det har handlat om att stå på två ben. Dels har vi ett statligt vinmonopol vars sätt att arbeta vi kämpat för att förändra. Dels har vi gett ett konkret stöd till en fackförening, arbetare till arbetare, om man säger så.