…och kvinnor får 7 procent mindre än männen i Livs

– Tjänstemännen inom livsmedelsindustrin har haft en bra löneutveckling, säger Gerald Lindberg, Livs andre ordförande. För oss innebär det att vi kan konstatera att det finns ett löneutrymme att ta av. Arbetsgivarna har uppenbarligen inte haft något problem att höja lönerna för denna grupp.

[Ur nummer: 10/2005] Gapet mellan tjänstemännens löneutveckling och arbetarnas skapar spänningar på arbetsmarknaden. LO:s ordförande Vanja Lundby-Wedin har gjort uttalanden där hon varnar för följderna.
Den tabell som redovisas nedan bygger på gemensam statistik från Facken inom industrin, där Livs ingår som ett av fem LO-förbund ihop med de två tjänstemannaförbunden Sif och CF.

Äldre tjänstemän
Tabellen visar att livsmedelsarbetarna har haft en sämre löneutveckling än tjänstemännen, men det är viktigt att jämförelsen görs på rätt sätt. Att lönerna ökar så mycket för tjänstemännen beror till en del på en förskjutning uppåt i ålder.
– Tjänstemännen har en kraftig löneutveckling när de blir äldre och det avspeglar sig i statistiken, säger Gerald Lindberg.
* Hur stort kan gapet bli?
– Det är klart att det är ett problem. Det kommer av procentberäkningarna. För oss handlar det om att sätta ett golv i kronor och ören. Så länge vi använder procentsiffror gynnar det tjänstemännen.
– Samtidigt kan man se att en stor grupp tjänstemän också har problem med procenträknandet. De skulle också tjäna på ökningar i kronor och ören.
* Hur stort problem skapar det här för samarbetet inom Facken inom industrin?
– Det vet jag inte än. Vår inställning är att vi måste tala kronor och ören. Det lyckades vi också genomdriva under förra avtalsrörelsen.
Den siffra i tabellen som förvånar Gerald Lindberg mest är männens inom Livs. Han hade trott att deras löneutveckling skulle ha varit bättre. Den är 378 kronor, och motsvarar en ökning på 2,1 procent. Det är avsevärt lägre än medellöneökningen för andra arbetare inom Facken inom industrin, vilka har ökat sina löner med 3,1 procent enligt rapporten Löner inom industrin 2004.
En slutsats man skulle kunna dra av denna jämförelse är att männen i Livs inte lyckats hävda sig lika bra som sina bröder i de andra LO-förbunden, men den slutsatsen vill inte Gerald Lindberg dra.
– Några måste stå tillbaka för att andra ska kunna öka, säger han. Så blir det när man fördelar en pott. Kvinnornas löner måste få öka.

Satsning på lägsta löner
Han menar att det som är mest alarmerande är att det inte skett någon förbättring för kvinnorna om man ser till hela perioden. 2004 är kvinnornas andel av männens löner mindre än den var 2001.
– Kvinnorna tjänar 7 procent mindre, så kan det inte fortsätta.
Tabellen visar ändå att kvinnornas löner mellan 2003 och 2004 ökat med 557 kronor. Det är mer än männens.
– Vår strategi i senaste avtalsrörelsen var att satsa mer på att höja tarifflönerna (lägsta avtalslöner) i förhållande till utgående löner och det här visar att det gett resultat, säger Gerald Lindberg.
Men det belyser samtidigt kärnan i problemet. Kvinnorna har de sämre betalda jobben.
– Det finns en segregering på arbetsplatserna, säger Gerald Lindberg. För att lösa den måste vi omvärdera jobben och öka rörligheten.
I december drar Livs igång en runda med avtalskonferenser Den första hålls i Stockholm, den 5 december, den andra i Malmö, den 8 december och den tredje i Göteborg, den 9 december. Det är samma upplägg som förra avtalsrörelsen. Avdelningarna utser sina representanter. Det blir 35-40 personer.