”En kvinnopott skulle bli obegriplig för männen som också är lågavlönade”

– Hos oss är problemet att alla har låga löner, säger Gina Olsson, fackligt aktiv på Swed-jam i Torsby. Det är ingen skillnad om man är tjej eller kille. Här ligger alla nära avtalets lägsta löner.

[Ur nummer: 11/2006] Efter att ha jobbat i sju år på syltföretaget har Gina Olsson en lön på 16 696 kronor i månaden. Det är inte mycket mer än avtalets lägsta lön, tariffen, som ligger på 16 444 kronor.
Gina är ändå inte den som har den lägsta lönen på Swed-jam. Det är en man som har det. Hans lön ligger på 16 466 kronor, alltså 230 kronor under Ginas och endast 22 kronor över tariffen.
Det är tuffa villkor om man ska försörja en familj. Gina har två barn och ett tredje på väg. I norra Värmland är boendet billigt men man måste ha bil som drar dyr bensin för att klara sig.
En fråga inför nästa års avtalsrörelse har varit om Livs och de andra LO-förbunden ska satsa på en särskild kvinnopott. Skälet har varit att kvinnor generellt sett tjänar mindre än män. Så är det också inom Livs, men skillnaden är inte så stor. Inom Livs har kvinnorna i genomsnitt 97 procent av männens löner. Kvinnorna utgör cirka 35 procent av medlemmarna.
På Swed-jam är det givna svaret på frågan om kvinnopott att det helt enkelt inte fungerar. Det skulle slå väldigt fel. Det skulle bli obegripligt för männen som också är lågavlönade.
– Lika lön för lika jobb är det enda rättvisa, säger Gina Olsson.

”Kan förstå resonemanget”
Lars Westh, som sitter i lönekommittén och har tagit fram löneuppgifterna, har samma uppfattning. På Swed-jam är det inte möjligt.
– Jag kan förstå resonemanget bakom en kvinnosatsning, säger Lars. Jag jobbade tidigare som elevassistent i en skola och då såg man skillnader som berodde på kön. Det är fel att särskilja folk på det sättet. Men hos oss skulle en kvinnopott slå väldigt fel. Jag tycker att man ska behandla alla jämställt. Det ska inte spela någon roll om man är kvinna eller man.
Lars Westh tjänar 17 329 kronor i månaden, det är mer än Gina, men fortfarande en mycket låg lön.
Han och de andra medlemmarna på Swed-jam är beroende av att det blir en låglönesatsning i kommande avtalsrörelse och att det också blir en höjning av tariff- och lägstalönerna.
Egentligen är det inte meningen att någon ska jobba på tarifflöner. De är en yttersta försvarsgräns mot låglönekonkurrens.
Swed-jam verkar inom en bransch med mycket hård priskonkurrens. Inom sylt, saft och krämer ökar den billiga importen och det finns en hög andel av handelns egna märkesvaror, EMV, som pressar priserna.
Företagets vd Göran Borén säger att han på grund av konkurrenssituationen inte kan betala högre löner än han gör. Det är ändå bättre, menar han, att människor i norra Värmland har jobb än att de går arbetslösa.
På Swed-jam finns inget lokalt lönesystem, utan bara ett fördelningssystem för utläggning av centralt framförhandlade löneökningar.
När Mål & Medel talar med Göran Borén har han svårt att se skillnaden mellan de två sakerna och det kanske är en förklaring till den låsning som uppstått vad gäller de anställdas möjligheter att utvecklas i jobbet och få ekonomisk ersättning för sitt kunnande.

Alla befattningar kartläggs
Livs lokalombudsman Per-Olof Felth försöker tillsammans med klubben arbeta fram ett underlag till ett lokalt lönesystem.
Det är ett tidskrävande arbete. Alla löner och befattningar ska kartläggas och checkas av med de skiftansvariga. Det är Lars Westh som gör det och han klagar över att han har svårt att få ledigt från produktionen.
– Om det är bristen på tid som är problemet gör vi så här, säger Felth. Jag tar det med arbetsgivaren och hävdar din rätt enligt förtroendemannalagen att få facklig tid för att göra kartläggningen.
Enligt det centrala livsmedelsavtalet är de lokala parterna skyldiga att upprätta lokala lönesystem.
– Den här arbetsgivaren är en mästare i att fördröja saker och se till att det inte händer något, säger Felth.
– Vi har en notering i förhandlingsprotokollet att det ska finnas ett lokalt lönesystem. Nu måste vi se till att det blir ett.
Felth vill koppla det till företagets framgång. Ökad kompetens behövs till exempel för att uppfylla kunders krav på kvalitetssäkring, BRC-certifiering. Det är en plusfaktor som klubben kan lyfta fram i en kommande förhandling.
Att upprätta ett lokalt lönesystem som kopplar ihop löneutveckling, kompetens och ökad produktivitet vore ett steg framåt för Livs medlemmar, men det kommer inte att bli lätt.

Lär sig mer men lönen står stilla
Efter sju års anställning tjänar Magnus Näslund 16 721 kronor, alltså något mer (25 kronor) än Gina. Båda har lärt sig fler och fler arbetsuppgifter men stått stilla i löneutveckling.
Båda konstaterar att de är beroende av att Livs gör en rejäl låglönesatsning för både män och kvinnor i den kommande avtalsrörelsen för att deras löner ska hamna på en mer anständig nivå.