Reflektioner efter valet

Nr 10/2022

Valet är över. Partierna har visat sina bästa sidor för att få oss att rösta på den politik de står för. Vi lever nu i människans tidsålder (antropocen). Det är nu människan påverkar jordens klimat. Avgörande för jordens klimat är om politikerna vågar ta de obekväma beslut som nu krävs. 

Som jag ser det har vi byggt in oss i energiberoende och har endast två val: Ekonomiskt kaos nu eller miljökatastrof för barnbarnen. De sista 30 åren har politiken blivit avideologiserad och nu är det marknaden som ska tillfredsställa våra behov. Marknadens språk är pengar. Marknaden tar inte hänsyn till klimat eller hur resurserna förbrukas. Förlusterna i miljöförstöringen redovisas inte i resultaträkningen. Den tillfredsställelse vi känner när vi uppnår ett mål är kortvarig. Det som var lyx förr är en normalitet nu. Det som varit gemensamt ägt, ska nu marknaden ta hand om och privatisera. 

Marknaden är en smart maktstruktur, svår att genomskåda och ifrågasättas eftersom vi är en del av den och inte är medvetna om vår påverkan. Marknaden ska ta hand om vård, äldreboende, skola och vinst ska göras på kort sikt för att tillfredsställa aktieägarna. Enligt bolagsstyrelselagen är styrelsens uppgift att ge aktie-ägarna största möjliga vinst. Att Ebba 95 år vill ha någon som håller hennes hand en stund är inte budgeterat men hennes blöjor ska vägas. Marknaden har och är en drivkraft på gott och ont. God på så sätt att innovationer har gjort vår värld bättre men samtidigt mer komplicerad, med ökad mental ohälsa, skevt fördelade resurser och ekologiska kriser. Samhällsproblemen som vi nu har beror på att samhällets resurser omför-delats och blivit mer ojämlikt. Enligt ekonomifakta.se
(Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv) var skattekvoten 42,9 procent andel av BNP 2021. 1990 var skattekvoten 49,8 procent. Differensen blir då 6,9 procentenheter. Om vi hade haft samma skattekvot som 1990 under året 2021 (BNP, uppgick till 5 383 miljarder kronor 2021) så hade skatteinkomsterna varit betydligt högre. Cirka 370 miljarder i sänkta skatter jämfört med skattekvoten 1990.  

Arbetsgivaravgiften (där sociala avgifter är den största andelen så som ålderspensionsavgift och sjukförsäkringsavgift ingår) var 1990 38,97 procent och är nu 31,42 procent. Jag antar att det kan vara en orsak till låga pensioner och att Försäkringskassan drastiska nedmonteringar har ett orsakssamband. 

Listan på hur omfördelning till rik från fattig skett kan göras lång: slopandet av värnskatt, förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt, sänkt statlig skatt, borttagen arvsskatt, sänkt bolagsskatt och jobbskatte-
avdrag, rutbidrag, rotbidrag. Det ska bli intressant hur framtiden kommer gestalta sig med inflation, höjda räntor och energikriser för oss som inte gynnats av skattesänkningarna. 2009 löste staten sammanbrottet i finansvärlden och pumpade in enorma mängder nya pengar till banker och övriga finansmarknaden. I slutet av juni 2021 uppgick svenskarnas skulder till över 5 000 miljarder kronor, enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Det är en skuldsättning som ungefär motsvarar hela Sveriges bruttonationalprodukt, och en skuldnivå som nästan femfaldigats på bara 20 år. Ska staten rädda banker och finansmarknaden igen eller är det de skuldsatta som får hjälpen? Politiska beslut som har tagits av regeringar de senaste 20–30 åren har bidragit till den utveckling som vi nu har facit på. Vi människor är inte objektiva i alla lägen utan väger oftast in egna fördelar för att få beslut som gynnar oss själva. Det märkliga i detta är hur det då är möjligt att majoriteten av oss som är arbetare och försörjer oss genom ett arbete har röstat för en politik som gynnat ett fåtal människor som berikat sig på vår bekostnad.  

Hans-Göran Axelsson

Pensionerad livsare och tidigare  klubbordförande på KLS Ugglarps i Kalmar