Vi är kvinnliga och starka

[Ur nummer: 05/2004] Jag var på en kurs nyligen, med nästan bara manliga deltagare, vi var bara fyra tjejer.
Under kvällen var det en av killarna som tyckte det vara synd att vi tjejer tog efter den manliga stilen i det fackliga arbetet. Han tyckte det skulle vara bättre om vi behöll vår feminina sida och var mer mjuka.
Vi tjejer hörde vad han sa och genomförde ett litet test kvällen efter. Vi talade tystare, sträckte upp handen och bad om ordet och så vidare.
Detta pågick i cirka en timme. Och under den tiden var det en person som inte såg oss när vi räckte upp handen och ville tala och som sen körde över oss totalt när vi väl lyckades få ordet.
Gissa vem?
Jo, han som  ville att vi skulle vara mer kvinnliga i vårt sätt att vara.
När vi sen höjde våra röster och bad honom vara tyst när vi talade såg han helt förvånad ut. Vi berättade då hur han hade betett sig, men det trodde han inte på.
Men i det läget ställde sig resten av grabbarna upp och sa att precis så var det. Och då tror jag att han fick sig en riktig tankeställare.
Visst finns det män som är rädda för starka kvinnor,  men det finns många som uppskattar det med. Det vi som kvinnor måste komma ihåg är att våga stå för våra åsikter och stötta varandra i det fackliga arbetet.
Ta väl hand om er alla!
Kersti