Sitter och funderar över uppsökeri-uppdraget nu till hösten. Och jag känner oro. I våras när jag och min kollega var ute och träffade medlemmar i vår region (Syd), informerade vi om kongressen nästa år och vikten av att skriva motioner. Problemet var bara det att 80-90 procent hade inte en aning om att vi hade en kongress och att man kunde skriva motioner själv. Hur gör vi för att få fler till att skriva motioner från de mindre klubblösa arbetsplatserna så att de också känner delaktighet?
Nu till problem nummer två: Alla medlemmar ska få tillgång till att få gå medlemsutbildning, men problemet är ju att budgeten för studier stramas åt var enda år. Sitter i studiegruppen i vår kära Region Syd och blir oroad när man skär ner på det som är grundpelaren i hela systemet, utbildning.
Kunskap är makt har man ju alltid kört med men vad ska vi säga om 5-10 år. Det måste väl vara bättre att försöka få alla medlemmar att gå medlemsutbildningen istället för att vissa förtroendevalda ska gå alla möjliga och omöjliga utbildningar.
Om fler vet vad som ingår och vikten att vara med i facket, får vi fler som kan informera på arbetsplatserna. Det blir ringar på vattnet och fler vill gå med. Men vad vet lilla jag på min lilla arbetsplats!
Nä, jag känner oro men jag ska göra vad jag kan om det så betyder att jag måste gå i motsatt riktning än vårt förbunds riktlinjer säger.
Med vänliga hälsningar,
Björn Carlström
regionalt förtroendevald Region syd och studieorganisatör
på Livsklubben Findus Bjuv