Om yttrandefrihet då och nu

Nr 5/2020

Det är i dagarna 80 år sedan terrorattentatet när fänrikarna Borgström, Krendel och Norström monterade sprängladdningar på tryckpressarna på Norrskensflamman. Värnpliktige Jim Palmquist höll vakt i förstugan, beväpnad med en gummiklubba.
Men hjärnorna bakom attentatet finns inte med där. I en bil som står parkerad lite längre bort väntar Gunnar Hedenström, journalist på konkurrerande Norrbottens-Kuriren. Det är han, tillsammans med kaptenen Uno Svanbom och stadsfiskalen Ebbe Hallberg som planerade dådet och rekryterade fänrikarna. Det var natten till den 3 mars 1940.

Resultatet var att byggnaden brann ner till grunden och fem personer miste livet, varav två barn, som låg och sov på övervåningen. Ytterligare fem personer skadades. Det var ett brott mot det fria ordet och attentatsmännen var militärer, polis och tidningsman.
Dom som planerade terrordådet kapten Svanbom och journalisten Hedenström blev dömda till sju års straffarbete. Men enligt fänriken Krendel var attentatet ”sanktionerat uppifrån” och målet var att förstöra tryckpressarna inte att döda.
Det skulle dröja 56 år innan man satte upp ett minnesmärke 1996 vid en parkeringsplats på Kungsgatan 32 i Luleå. Fem döda med militär, polischef och chefredaktör inblandade. Stor mänsklig tragedi.
Nu 2020 ropar ett politiskt parti att man vill straffa partiska journalister och banta public service.
Bo Karlsson