Vi lever alla på ett litet klot i universum. Tellus – vår planet – består av olika kontinenter som har olika naturförutsättningar.
Ingen utav oss har valt att födas till den värld vi lever i.
Vem har då rätten att bestämma vem som skall bo här och vem där?
Varför kan vi inte ha respekt och förståelse för varandra och dela med oss med det vi har?
Med det menar jag inte att de som jobbar och sliter och som har lyckats skall ge av sin förmögenhet. (Men vari ligger rim och reson att artister skall få 100 000+ per kväll eller att idrottsstjärnor skall tjäna många miljoner per år?)
Jag tror att SD ökar för att människor är rädda för det okända. Konstiga namn, seder, språk eller tänk om IS kommer hit. De tar våra jobb, lever på bidrag.
Men vilken sund förälder skulle riskera sitt barns liv genom att sätta sig i en gummibåt utan flytväst mitt i mörka natten om inte läget vore akut? Och våra invandrare skapar också jobb.

Vi behöver bygga bostäder, vi behöver lärare och vi får fler som konsumerar mat, kläder med mer.
Tänk om vi alla kunde sträva efter ett humanitärt samhälle där alla får plats oavsett färg, kön, religion, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder och könsöverskridande identitet.
Tyvärr så föder rädsla och okunskap motsättningar.
Therése