Ungdomsverksamheten – en strimma av hopp

Nr 2/2020

För dagens ungdomar kan framtiden verka ”nattsvart”, arbetsmarknaden blir mer otrygg för varje dag som går samtidigt som fackföreningsrörelsen drabbas av en sjunkande organiseringsgrad och en ökande medelålder. Unga känner helt enkelt inte att fackföreningsrörelsen är lösningen på deras problem, delvis eftersom att de inte känner sig representerade av fackföreningsrörelsen. I allt mörker finns det trots allt ett ljus av hopp: ungdomsverksamheten.
Min egen riktiga start i fackföre-ningsrörelsen var när jag fick chansen att börja delta på ungdomsträffarna i Livs region Syd. Den isolering och osäkerhet jag kände när det kom till det fackliga bröts genom att få träffa fackligt aktiva i min egen ålder och diskutera facklig verksamhet. Sådana här erfarenhetsutbyten kombinerad med bildning är ett av de mest effektiva sätten att bygga upp självförtroende som fackligt aktiv, det är något man tar med sig till arbetsplatsen och klubben.

En av de mest grundläggande aspekterna för ungdomsverksamheten är att den formas och organiseras av unga medlemmar och för unga medlemmar. Känslan av att man kan påverka och forma viktiga delar av verksamheten ihop med andra är något som gör medlemmar mer engagerade och skapar en stark gemenskap. Fackföreningsrörelsen blir bara starkare när medlemmarna får vara med och organisera viktiga delar av verksamheten.
Det viktigaste nu är att vi medlemmar pratar om ungdomsverksamheten och att förtroendevalda ute i klubbarna informerar unga medlemmar om ungdomsverksamheten som finns i deras region. Om unga ska få en större plats inom fackföreningsrörelsen hänger det helt på att vi förtroendevalda och medlemmar tar på oss ansvaret att se till att det utförs och når ut till så många som möjligt.
Tom Leonardsson,
Ungdomsansvarig i Livsklubben Södervidingebagaren