Lusen

Lusen drömmer. Om att vara någon annan, en strimlus till exempel. Visserligen är strimlusen ingen riktig lus utan en skinnbagge, men vilket drömliv den lever jämfört med Lusens. Den håller till exempel på och parar [Läs mer…]

Visst fanns det luskammar och sabadillättika, men för det mesta hade lössen det bra för 100 år sedan. Försämringen kom någon gång på 1950-1960-talen. Lusens hela släkt riskerade att dö ut. Huvudlössen utrotades i skolorna [Läs mer…]

Fristen är snart över för Lusen. I fem veckor har det lilla krypet bott i hemlighet i hårbottnen på Moa, en rödhårig tonårsflicka, men nästa vecka kan jakten vara i full gång igen. Då kommer [Läs mer…]

Det är dags för Lusen att komma ut.  ”Ja, jag är en huvudlus”, säger Lusen väl medveten om vilken avsky det kommer att väcka i vida kretsar. För vem älskar en sådan lus eller några [Läs mer…]

Världen hade blivit osäker plats för oss som befann oss i ett gammalt förbundshus med branta trappor och förvirrande korridorer. Det gällde att hitta något slags måtto som vi kunde hålla oss till.   Under [Läs mer…]

En dag tog Lusen hissen till minus två och var borta i flera timmar. Vi visste inte vad han gjorde där nere och blev oroliga. – Dubbelobjekt, sa han när han kom tillbaka och smällde [Läs mer…]

Vad är det? frågar vi. – Det är en person som läser metodiskt och passionerat utan att vara tvungen till det på grund av sitt jobb. Det är ett läsande för läsandets egen skull, säger [Läs mer…]

Kanske är det en yrkesskada, säger Lusen en dag på redaktionen. Det hjälper inte att samla ihop mer fakta. Det förändrar inget, det leder ingen vart. Först är vi artiga och lyssnar på honom. Uppenbarligen [Läs mer…]

Ibland behöver Lusen stanna upp och lyssna på dem som inte har några svar, på vanliga människor på torget, som tvekar och inte tycker något bestämt, när de får frågan under ett nyhetsinslag, utan som [Läs mer…]