[Ur nummer: 06/2004] Hade den kooperativa ägandeformen någon betydelse för hur arbetet organiserades och leddes vid de svenska slakterierna? Den frågan ställer Lars Hansson i sin avhandling Slakt i takt som behandlar de bondekooperativa slakteriindustrierna i Skåne 1908-1946. Avhandlingen lades fram vid Växjö universitet.
Svaret är ja, men det är inte så att relationen mellan ägare – bönder – och anställda – arbetare – blev hjärtligare, tvärtom: Ända fram till 30-talet, då samarbetet mellan bondeförbundet och socialdemokraterna inleddes, var det extremt infekterat. Som chefer på slakterierna tillsattes auktoritära personer och konflikterna var många. Under dessa skickade bönderna fram sina söner som strejkbrytare. En intressant jämförelse kan göras mellan den svenska och den danska slakteriindustrin.
Båda var exportinriktade vid förra sekelskiftet. Det fanns förutsättningar för slakterierna i Skåne och Halland att gå dansk väg. Förutsättningarna ändrades dock snabbt när 20-tal övergick i 30-tal. Handelspolitiken blev protektionistisk, den nationella politiken i Tyskland blev nazistisk och så kom det stora kriget och satte punkt.
Därefter var livsmedelsförsörjning en säkerhetspolitisk fråga i Sverige. Lars Hansson har själv jobbat inom livsmedelsindustrin och fick Livs kulturstipendium 2002.
Med kollegan Staffan Stranne ska Lars Hansson nu skriva en monografi över Svenska Pappersarbetareförbundet. Han säger att den inte ska bli en traditionell jubileumsbok, utan mer vara inriktad på fackliga strategier och problem.