[Ur nummer: 11/2004] Filmtitel: Populärmusik från Vittula.
Regi: Reza Bagher.

Det är inte bra att vara knapsu. Det förstår man av filmen efter Mikael Niemis succébok om gossarna Matti och Niila på Pajalas Vittulajänkkä eller Fittmyren.
Den som är knapsu på tornedalsfinska, eller meänkieli, är en fjolla, går nog inte på sexklubb, köper inte grogg eller löspitt för andras pengar.
Manlighetsriter – armbrytning, fingerkrok, bastuhetta och supa i 1960-talets Tornedalen – skildras ingående. Sketcher staplas, inbjuder till rågarv – som fastnar på vägen. Är det roligt att titta på folk som super som svin?
Niilas far, læstadianen som bankar skiten ur sonen medan han pratar skit om arvsynden, är även sorglig. Grym i Jarmo Mäkinens mäktiga gestalt. Det är flera av skådespelarna som är grymt bra, inte minst då Andreas af Enehielm som den oåtkomlige Niila. Han som är knapsu för att han vill göra musik tillsammans med Max Enderfors pubertetsvalpige Matti. Och just för att den handlar så mycket om musik, är det lite knepigt att filmen är så orytmisk.
Fast scenen där de upptäcker rock’n’roll är bara den värd biljettpriset.