Fokus på Thåströms litterära kvaliteter

Nr 12/2019

Thåströms Texter är en bok som sträcker sig över nästan 40 år, från 1978 och Ebba Grön till rockartistens senaste soloplatta Centralmassivet från 2017. Ordningen är omvänd. De senaste albumen kommer först, och inledningsvis funderar jag på om jag ska läsa boken bakifrån istället. Något femtiotal sidor in överger jag det ensidiga läsandet för att
istället lyssna på låtarna samtidigt som jag läser. De senaste texterna behandlar frågor som tillhör de kringflackandes sorgliga vardagar. Saker jag känner igen från min tid som hotellkock, när artisterna klivit ner från scenen och hamnat vid bardisken. Det är nostalgi, resor, ensamhet på främmande
orter, hotell och krogar.
”Hela natten för det här
Ett kungarike på 12 kvadrat
ett evighetsbeat och en Stör-ej-skylt”

Men det finns många sätt att ta sig an det här verket. Med texterna som grund går det att följa artistens utveckling, i alla fall de bitar han väljer att visa. Se vilka frågor som återkommer: resande, rastlöshet, kärlek, att vara satt på undantag. Med Thåström som den törstiga nomaden får vi se världen, kanske framförallt dess baksida.
Själv började jag lyssna på Ebba Grön under högstadiet vilket gör att läsningen för min personliga del blir en minnesresa: till en regnig konsert med Imperiet i Alingsås, till lusläsning av LP-skivornas texthäften som en del i att upptäcka sig själv och världen, genom att se vilka texter jag kan utantill ser jag också min egen musikaliska utveckling och noterar därmed när jag övergav svensk punk för Nirvana och Metallica. Just Thåströms engelska texter är det parti i boken som jag har svårast för. Hos Peace, Love & Pitbulls saknar jag poesin från Imperiet/Rymdimperiet.
”Under nattens svarta himmel är det fest i timmar tolv
Alla inkassobreven fyller år på ditt golv
Men vårt liv är kort, ett party i en papperskorg
Sjung en sång för barnen om ett liv utan sorg”

Låttexterna kompletteras med en del tidigare opublicerade foton, teckningar och handskrivna anteckningar. Det förstärker den biografiska tonen. Genom att det bara är Thåströms texter framkommer också en annan bild än den jag skapat i mitt huvudet.
Coverlåtar som är starkt förknippade med honom är inte med: Surabaya-Johnny, Staten och Kapitalet, Märk hur vår skugga. Det har den fördelen att innehållet i hans egna texter kommer fram än tydligare, kanske på bekostnad av att de sammanhang han tillhört tonas ner.
Jag tänker framförallt på Ebba Grön där det för lyssnaren blir tydligt att många av de argaste och mest politiska texterna skrevs av Fjodor: som Beväpna er, Totalvägra och Pervers politiker.
På det stora hela ger boken mig möjligheten att förfriska minnet men också att sätta mig in i de album som jag inte lyssnat lika intensivt på. Det är bra, eftersom Thåström är en av den svenska musikskattens intressantaste textförfattare. Joakim Thåström, Texter, Teg Publishing 2019
Henrik Johansson