Klasskamp för barn

Nu syns sociala skillnader återigen tydligt i barnböckerna. Författarna skriver om både fattiga barn i betongen och bratsens driv att ständigt konsumera.
– I många böcker finns det också tydliga ställningstaganden i politiska frågor, säger Jan Hansson, chef för Svenska barnboksinstitutet.

[Ur nummer: 04/2007] Efter 1960- och 1970-talets politiska barnböcker var det länge fult att skriva om ekonomiska skillnader för barn. Men nu skildrar fler författare hur klassamhället orsakar problem. Det visar Svenska barnboksinstitutets kartläggning av förra årets barn- och ungdomsböcker.
– Jag tycker att många gör en samhällsanalys nu. Man har också ett mer komplext förhållningssätt till klasstillhörighet än tidigare, säger Jan Hansson.

Fattiga i förorten och brats
Barnböckerna rymmer numera både de fattigaste i förorterna och de rikaste ”bratsen”. Att även de förmögna skildras är en ny företeelse, som man mest hittar i översatta böcker från USA. Där handlar det om hur konsumtion och klasstillhörighet har blivit ett sätt att definiera sig själv på.
Men också i Sverige finns beskrivningar av hur unga gör vad som helst för att ingå i en grupp, bland annat i Per Nilssons Augustvinnande roman Svenne (Rabén&Sjögren).
– Att vara inne eller inte, och bli mobbad eller inte, är en stor skräck för ungdomar, det blir så hårt och tydligt i dessa böcker.

Socialrealism för de minsta
Gunna Grähs är en av dem som skriver socialrealistiskt också för små barn. I bilderböckerna Tutu och tant Kotla och Dino och lilla Kurren, (Alfabeta) skildrar hon tidningsutbärare och alkoholisters liv i miljonprogrammen.
För de lite äldre har till exempel Anna Charlotta Gunnarsson beskrivit en regelrätt politisk kamp, i Guld som glimmar, (Rabén & Sjögren). En ung flicka kämpar mot förmögna sommargästers brobygge som hotar den handelsträdgård där hon sommarjobbar.
– Intressant är att den politiska barnboken förr var synonymt med socialism, men här tar man ju ställning för en privat företagare, säger Jan Hansson.
De sociala skillnaderna beskrevs förra året alltså främst ur ett klassperspektiv, men där finns också en viss genus- och etnicitetsproblematik.
– Och i några böcker kan man inte renodla var orsaken till maktlösheten finns, om det beror på att man är kvinna, låginkomsttagare eller invandrare, säger Jan Hansson.