Mellanbok av en av våra stora arbetarförfattare

Nr 12/2018

Maria Hamberg är välkänd för M&M:s läsare, hennes krönikor har udd och värme, och vittnar framför allt om solidaritet, något som också präglar hennes böcker. Hittills har det blivit en handfull som vuxit i styrka och som inkännande skildrar vardagsverkligheter i vår samtid. Fjolårets Till min allra bästa vän bör betraktas som hennes främsta.

Nu kommer hon med Allt under himmelens fäste en liten roman om ensamhet, möten och den svåra konsten att försöka bli fri från minnen, som tynger ner och gör livet onödigt svårt att leva.
Den ensamstående och oansenlige man som Hamberg berättar om blev tidigt kuvad av en överbeskyddande mor och okänslig far.
Hos Hamberg har han blivit en plikttrogen förrådsarbetare som bor kvar i lägenheten han tidigare delat med sina avlidna föräldrar, som hela tiden finns med i hans tankar. Sen barnsben är han van att bli ställd åt sidan, en som ingen bryr sig om. Han har inrättat sitt liv som obemärkt, lika osynlig som mönstret i en enfärgad tapet.
När han hör en kvinna ropa nere på gården blir han konfys, det är köldgrader ute, hans hjärta veknar och han tar hissen ner för att släppa in henne, ett möte som kommer att rubba hans cirklar. Hur det går för honom när kvinnan kommer in i värmen säger jag inget om, det är just detta Hamberg skildrar i sin roman.

Om Hambergs syfte är att skildra en undanskuffad och räddhågsen mans liv har hon måhända träffat rätt, däremot är jag inte övertygad om att hon lagt något till sin hittills stigande författarkarriär. Visst känns arbetsmiljöer och den solidariska hållningen till gestalterna igen från Hambergs tidigare böcker, men under läsningen får jag flera gånger tankar att hon har haft alldeles för bråttom. Romanen känns inte helt genomarbetad, varken till form eller till språk. I tidigare romaner har Hambergs språk haft större pregnans, något som får mig att förmoda att hon skrivit under en tidspress som varit till förfång för romanen.

Jag har tidigare framhållit Hambergs romaner, betraktar henne som en av våra främsta nya arbetarförfattare och har ingen anledning att rucka på omdömet. Den nya romanen flyttar inte fram hennes position. När Hamberg någon gång i framtiden ser igenom sin författargärning tror jag att hon kommer att betrakta den nu aktuella romanen som en mellanbok i sin produktion.
Maria Hamberg, Allt under himmelens fäste, Ordfront 2018.