Om polisvåld: Angie Thomas placerar hjältinnan i fattig och rik värld

Nr 6/2019

”Pac sa att Thug Life stod för ’The Hate U Give Little Infants Fucks Everybody’”.
Jag höjer ögonbrynen. ”Va?”
”Lyssna! The Hate U – bokstaven U – Give Little Infants Fucks Everybody. T-H-U-G-L-I-F-E. Vilket betyder typ att det samhället ger oss när vi är små får samhället tillbaka när vi blir större och börjar göra en massa skit. Fattar du?”
En svart tonårspojke, Khalil, skjuts ihjäl av en vit polis. Han sköts i ryggen och var obeväpnad, men snart försöker massmedia och polisen göra honom till förövare och mördaren till offer. Khalil levde, men nu är han död och kan inte föra sin egen talan. Men den som var med honom i bilen, det enda vittnet, lever. Hon heter Starr och det är hon som är huvudpersonen i Angie Thomas debutroman, den redan filmatiserade The Hate U Give. Till skillnad från Khalil går Starr inte i den närmaste skolan. Hennes föräldrar kör henne till en annan stadsdel där hon är en av få svarta elever. Där medelinkomsten ligger mycket högre än i det nedgångna Garden Heights.

Angie Thomas har på det här sättet placerat sin hjältinna i två världar, en fattig svart och en rik vit. Det sätter fokus på Starrs dubbelliv och den svarta medelklassens dubbla lojaliteter. Ska man stanna i sitt område och göra det bättre, eller fly till en tryggare plats där man egentligen inte hör hemma? Det sätter också tummen på Starrs icke-vita vänner, som hennes skolbästisar och pojkvän. De är tvungna att konfronteras med sina fördomar och sina skämt när motsättningarna kommer upp till ytan.
The Hate U Give dras med vissa schabloner men Thomas blåser liv i dem med inkänning, empati och detaljrikedom. Hon har ett stort och rikt persongalleri och bemästrar en dialog där var och en har ett språk präglat inte bara av hur gamla de är och var de bor utan också av vem de samtalar med. Det är också politiskt: hon gör dem till riktiga människor, och inte bara schabloner som blinkar förbi i nyhetsflödet.
För Starr själv blir det i mångt och mycket en fråga om att tystna eller att tala: tala i polisförhöret, tala med massmedia, tala om för sina vänner att man är det enda vittnet. När det pratas om vapen i Khalils bil och obekräftade rykten om knarklangningen skärps konflikten inom Starr och hon lever med en ständig stress. Också för att det är inte bara är polisen som önskar hennes tystnad, utan också det lokala gänget King Lords.

Polisvåldet mot afro-amerikaner är ett centralt tema och det som driver historien framåt, men den stora behållningen är kanske ändå skildringen av Garden Heights med alla dess motsättningar och männi-skor. De fattiga och de ännu fattigare. De som äger butikerna och de som handlar där. De som vill protestera och de som vill vandalisera. Som en konstig dysfunktionell familj, tänker Starr vid ett tillfälle, som har sina brister men där man ändå bryr sig om varandra. Angie Thomas moraliserar inte, hon förstår och skriver fram. Det om något gör mig sugen på att läsa hennes nästa roman, Min tur nu, som kommer på svenska i september.
Henrik Johansson
The Hate U Give, Angie Thomas, översättning Amanda Svensson, Natur & Kultur, 2018