PÅ SPANING Victor Estby

Nr 1/2022

Hundra dollar för att slå av varningssensorn

Den svenska arbetarlitteraturen står stark med författare som Susanna Alakoski, Sara Beischer, Wanda Bendjelloul, Elsie Johansson, Athena Farrokhzad. Den står också stadigt på världslitteraturens axlar, inte minst Moa Martinsons, Martin Andersen Nexøs, Maksim Gorkijs, Émile Zolas och John Steinbecks. 

Filmatiseringen av den sistnämndas Vredens druvor har många scener som bränner sig fast. Som den med lastbilschauffören på vägkrogen som bjuder den utfattiga ivägtvingade familjen Joads barn på  godis. En solidarisk och människovärdig ljusglimt hos dem längst ner i depressionens USA. Den scenen kommer tillbaka när jag ser en actionthriller av Liam Neesons med den lilla människan i centrum. 

I The Ice Road (2021) skildras två arbetarverkligheter i de nordligaste och  kallaste gränstrakterna mellan USA och Kanada. Där lastbilschaufförer kör 30 ton tunga lastbilar på plogade vägar över frusna floder och sjöar med knappt metertjock is. De kraschar igenom om de kör lite för snabbt eller lite för sakta. 

Den andra verkligheten är diamantgruvans, där arbetarna får 100 dollar mer i månaden för att slå av sensorerna som varnar för metangasfickor. En explosion får gruvan att kollapsa och en grupp gruvarbetare stängs in och riskerar att kvävas när syret försvinner. Yrkesskickligheten hos lastbilschaufförerna och lastbilsmekanikerna avgör om de instängda gruvarbetarna kommer att räddas. 

En bild inte olik Steinbecks från 1930-talets USA, men också en inte helt osannolik beskrivning av dagens USA, där the working poor är ett vanligt begrepp och andelen fackföreningsmedlemmar bara uppgår till strax över tio procent.