PÅ SPANING Victor Estby

Nr 4/2022

Upprättelse för kvinnlig journalistpionjär

örfattaren och journalistpionjären Ida Bäckmann från Åmål blev först känd och populär för sin skandalroman om societetens Säffle och barnböcker med stoff från den egna rödhåriga barndomen, långt före både Ester Blenda Nordström och Astrid Lindgren. Hon skrev också uppmärksammade  reportage i Dagens Nyheter vid förra sekelskiftet från såväl Sydamerika som Sydafrika och gjorde en intervju med Leo Tolstoy. 

Men så blev hon persona non grata med en bok om Gustaf Fröding strax efter dennes död. Där skrev hon om hans sjukdom och missbruk, känsligt när det gällde en nationalklenod. 

Bäckmanns karriär fick ett sorgligt slut. Hon gick bort  förträngd och isolerad 1950. Först 2014, med Sigrid Combüchens biografi Den umbärliga, har Bäckmann börjat få upprättelse. Och tack vare Dalslands Litteraturförening har en plats och en gata uppkallats efter Åmåls bortträngda storhet. En Ida Bäckmann-dag har hållits när platsen och gatan invigdes 2019. Bäckmann finns med i såväl Kvinnobiografiskt lexikon som på Litteraturkartan.se och nu har ett Ida Bäckmann-sällskap inrättat sig i Litteraturföreningens Nordiska
Litteraturhus i författarens barndomskvarter. Ett sällskap med ytterligare ambitioner att återge Ida Bäckmann sin rättmätiga plats i den svenska litteraturhistorien.