Science fiction ställer frågan om alternativt samhälle

Nr 12/2020

Science fiction. Ursula K Le Guin, De obesuttna, översättning av Gunnar Gällmo, förord av Karin Tidbeck, illustrerad av Jens Reuterberg. Federativ förlag 2019.

Boken består av två skönlitterära verk: dels romanen som gett boken dess namn, dels novellen Dagen före revolutionen. Handlingen i romanen förklaras så att säga i novellen. Urras är en av flera världar (bredvid vår egen) som är befolkad av människor. På Urras råder ett hårt och skoningslöst klassamhälle. Protester slås ner med brutalt övervåld. En grupp försöker göra revolution. Exakt hur det går får läsaren inte reda på, men som ett resultat får revoltörerna flytta till Urras måne: Anarres, och där, i det karga landskapet, försöka skapa sitt drömsamhälle, sin utopi.
De obesuttna utspelar sig ömsom på Urras och på dess utopiska måne. Vi får följa den framstående fysikern Shevek och hans resa till moderplaneten och genom hans delvis oförstående och naiva ögon se Urras elände, men också rikedom. Han är på plats för att skriva om sin forskning men hamnar i bryderi: Blir hans teorier inte bara handelsvaror och slagträn i den lokala maktkampen? Genom honom visar Le Guin vad samhället gör med sina medborgare.
Genom Sheveks minnen får vi också en inblick i relationen mellan utopi och dystopi: Hur möjlig är utopin och hur skulle den kunna se ut? Och om utopin skulle visa sig inte fungera, går det då att flytta vidare och skapa ett nytt utopiskt samhälle?
De obesuttna är science fiction och inte skräck, men bokens mest skrämmande vision är kanske när Shevek får tillfälle att träffa ambassadören från jorden och då får veta att en stor majoritet av befolkningen dött och att jorden i stort sett är obeboelig till följd av miljöförstöringen. Med tanke på att boken skrevs på 1970-talet är det ovanligt framsynt.
De obesuttna är framförallt en roman som ställer frågan om alternativ till dagens samhälle, på Urras och på jorden. Karaktärerna är kanske främst menade som byggstenar i berättelsen om två olika samhällen och deras relation. Men boken kan inte reduceras till ett roande tankeexperiment, genom sin skrivande antar jag att Ursula K Le Guin ville visa att en annan värld inte bara är möjlig, utan också nödvändig, för även om vi människor har ställt till det ganska rejält, så kan vi fixa det också.
De obesuttna kom ut för första gången på svenska 1976, då under namnet Shevek.
Henrik Johansson