Skickligt om makten över mejeriarbetet

Nr 1/2020

Roman: Gunnar Brulin, Röda mejeriet, Mat & Makt Förlag 2019
På ett ställe i boken Röda mejeriet får vi se två foton av samma ostmästare. När ostmästaren blivit till vem som helst framför en datorskärm är magin borta. Författaren sätter fingret på en av vår tids stora förluster. Yrkeskunskapens försämrade status. ”Endast grädden får utsättas för tryck vid kärningen genom att fettkulorna sönderpiskas.” Med maskinerna blev det tvärtom.
Att hantera mjölken är inte längre en erfarenhetens konst. Brulin söker sig mot denna frågeställning genom hela romanen. Nedslagen i mejerierna med alla äkta människor som kantats av arbetslivet och vardagens trygga monotoni fungerar utmärkt som bakgrund till konsekvenserna av ett alltmer effektivt arbetssätt. En fint tecknad historia om lojalitet och drömmar. Röda mejeriet är ett begrepp om hur tekniken borde utformas så att den som arbetar kan realisera sig själv och blomma som människa.
Tekniken går inte att blinka bort. Tunga arbeten försvinner. Ledtider minskar. Plötsligt är det inom ledningsgruppen stoltheten mäts. Datoriseringen blev en vändpunkt, berättar en mejerianställd: ”Problemet är att vi avsagt oss makten över tekniken (…) Vilka varor som ska produceras och hur vi ska producera dem har vi överlåtit åt arbetsgivarna att bestämma.”

Igenkänningen är stor. Jag har ställt samma fråga under mina tjugosex år inom läkemedelsindustrin. Varför känner vi inte samma glädje när vi går till arbetet? Kamratskapet är detsamma. Skratten ekar i lokalerna precis som förut. Så fort vi griper tag i uppgifterna har något gått förlorat. ”Går det att väcka liv i ett begrepp som skapats av en tidigare generation?” frågar sig författaren. På mitt jobb har vi i enkät efter enkät under åren fått svara på frågor om stolthet. Aldrig får vi frågan om vad som gör oss stolta på arbetet. När jag någon gång själv berättar slutar de lyssna. Företaget har en slogan: ”Gör om – gör rätt!” som vi använder inom förbättringsarbetet. Kanske måste vi tillåta oss att titta långt tillbaka i tiden för att hitta vad det är som gått förlorat. Arbetsgivaren vet svaret. Men tanken på att ge tillbaka makt åt arbetaren ligger inte i tiden. Gunnar Brulin har i sin skickligt skrivna roman gett oss värdefulla ledtrådar.
Andreas Svanberg