Uppföljaren till historiens bästa tv-serie når inte ända fram

Nr 2/2022

Gangsterfilm. The Many Saints of Newark, regi Alan Taylor, manus David Chase och Lawrence Konner, 2021.

När The Many Saints of Newark hade premiär i oktober 2021 fanns det både förväntningar och farhågor. Filmen utspelar sig nämligen några decennier innan den hyllade tv-serien Sopranos.

Det var inte bara David Chase, Sopranos skapare och manusförfattare till filmen, som hade en mantel att axla. I tv-serien spelades Tony Soprano av James Gandolfini, som dog 2013, och i filmen spelas den unge Tony av James son: Michael Gandolfini.

Sopranos brukar rankas som en av historiens bästa tv-serier. Den satte en ny nivå för hur genomarbetad, mångbottnad och komplex en serie kunde vara. Handlingen kretsar kring maffialedaren Tony Soprano, som inte bara försöker hålla styr på sin mentala hälsa och kriminella organisation, utan också har ett problematiskt familjeliv att ta hand om. Inte undra på att det var mycket förhandssnack. 

Filmen utspelar sig under 1960- och 1970-talen i Newark, New Jersey och kretsar snarare runt Tonys mentor och förebild Richard ”Dickie” Moltisanti (Alessandro Nivola). Molti santi är italienska för många helgon/many saints vilket förklarar titeln. Men den handlar också om den tidens USA, raskravallerna 1967 får stort utrymme. I Newark misshandlade polisen, både i verkligheten och i filmen, en svart man vilket var den utlösande faktorn för fyra dagars upplopp och plundring då 26 människor dog, hundratals skadades och nästan 1 500 personer arresterades.

Rasismen, och motståndet mot diskriminering, är även ett tema i Newarks kriminella värld, vid filmens start är de svarta springpojkar åt maffian, men precis som i resten av samhället kräver de förändring. De börjar kämpa för att pengarna de arbetar ihop ska hamna i deras egna fickor. Däri ligger mycket av maffiafilmens obligatoriska våldsinslag, även om de svarta, precis som i serien, också är de ständiga syndabockarna, särskilt när de skyldiga oftast finns att hitta i de egna leden.

Med tv-seriens stora och trogna publik är den här filmen ingen vild ekonomisk chansning, men den når tyvärr inte ända fram. Karaktärerna saknar den komplexitet som var seriens banbrytande signum. Inre motsättningar saknas, sådant som ruvade i TV-serien och riskerade att bryta ut. Till exempel att den mäktige Tony Soprano har panikångest och går hos psykolog. Suveränt gestaltat av James Gandolfini. Sonens insats som den unge Tony är helt okej, liksom filmen som helhet även om den inte kommer gå till filmhistorien.