Yes box, allright!

Bengt af Klintberg nystar upp ursprunget till våra
talesätt, seder och bruk

Varifrån kommer uttrycket ”yes box”? Och varför ska man inte lägga nycklar på bordet? Efter att ha läst tusentals brev från hela Sverige ger folklivsforskaren Bengt af Klintberg nu ut en bok med våra intressantaste seder och folksägner.

[Ur nummer: 09/2007] – Det som fascinerar mig är att sägnerna ständigt fångar upp sin egen tid, säger han.
Mellan 1990 och 2004 fick Bengt af Klintberg och Christina Mattsson in cirka 20 000 förfrågningar till radioprogrammet Folkminnen. Där fick människor veta ursprunget till sägner, märkliga historier och gamla vanor.
Nu har Bengt af Klintberg forskat vidare kring 55 av de inkomna historierna, vars folkloristiska sammanhang tidigare inte förklarats. I boken Folkminnen (Atlantis) nystar han upp trådarna till våra seder och bruk, något som ofta är klurigt.
– Det som gör folkminnen så intressanta är att de inte bara har en betydelse. De har fått färg av den egna miljön och av berättaren, säger Bengt af Klintberg.
Till exempel skriver han om föreställningen att barn blir förlamade om de hoppar i lövhögar, eller om uttrycket ”det är ingen ko på isen”.

Måste tacka nej två gånger
Han berättar också om flickan som mycket hungrig kom till en gård i Västergötland. Där frågade man om hon ville ha en smörgås, men hon tackade bestämt nej två gånger. När de slutade fråga började flickan gråta.
– Hon hade nämligen blivit lärd att hon för artighetens skull inte får tacka ja förrän tredje gången. Och det här lever nog kvar på många ställen, att man ska trugas, säger Bengt af Klintberg.
Anledningen till varför det anses vara oturligt med nycklar på bordet spårar Bengt af Klintberg till sent 1800-tal. Då kände man nämligen igen prostituerade genom att de lade nycklarna på bordet. Det här gick dock inte att berätta för barnen, så istället sade man att det förde med sig otur.

Moraliskt ställningstagande
– Mycket skrock har att göra med övernaturliga fenomen, men här bottnar det alltså i ett moraliskt ställningstagande.
Berättelserna kommer direkt från lyssnarna till radioprogrammet Folkminnen. Enligt Bengt af Klintberg ger de därför en tydlig bild av vårt samhälle.
– Folklore speglar sin tid för att det har en slags kollektiv karaktär, som andra kulturformer inte har på samma sätt, säger han, och fortsätter:
– Människor tycker att det finns så mycket som är slumpartat, så man tolkar livet så att det känns meningsfullt. Folklore är de vanliga folkens sätt att sprida sådana tankar, muntligt.