Bättre jobb – ett måste för export

Nr 12/2018

Det är hög tid att förbättra jobben i livsmedelsindustrin och det är bråttom om man ska tro den studie som Livsmedelsföretagen, LRF och Arbetsförmedlingen gjort tillsammans och som vi skriver om i detta nummer. Enligt denna studie har livsmedelsbranschen ett rekryteringsbehov på mer än 25 000 personer de kommande tolv månaderna och inom fem år ytterligare 7 000.
Drygt vartannat företag som deltagit i studien uppger att de avstått från att rekrytera på grund av svårigheter att hitta rätt person. Drygt sex av tio företag har fått sänka kraven på yrkeserfarenhet vid personalrekrytering.
Av studien framgår också att befintlig personal fått arbeta mer för att hantera situationen och att företagen behövt hyra in personal. Samtidigt var det 27 procent av företagen som på grund av arbetskraftssituationen minskade produktionen.
Så alla livsmedelsarbetare, sträck på er och var stolta över det jobb ni utför! Ni är efterfrågade! Era yrkeskunskaper är värdefulla!

Samtidigt verkar detta budskap inte alls gå fram. Livsmedelsindustrin visar tecken att den håller på att bli en genomströmningsbransch, vilket vi berättade om i förra numret. Trots att många går med i Livs så minskar medlemsantalet.
Det finns flera orsaker till det. Arbetsmiljön är fortsatt mycket eftersatt vilket leder till ohälsa. Mer än dubbelt så många arbetsolyckor med sjukfrånvaro inträffade inom livsmedelsbranschen jämfört med genomsnittet i samtliga branscher åren 2013-2017. Det handlar också om arbetets innehåll, att det till exempel saknas möjligheter till internutbildning. Löneutvecklingen är därefter.
Det är inte utan att det skulle behövas en hel del självkritik. Var finns satsningarna på en bättre arbetsmiljö? Var finns satsningarna på kompetensutveckling? Var finns fungerande lönesystem som ger mer än gällande avtal i plånboken?
När konjunkturen vänder uppåt som den gjort så straffar sig uteblivna satsningar. Det blir då uppenbart att det är många som av olika skäl inte trivs på jobbet. Det blir också väldigt tydligt att livsmedelsbranschen har problem att locka till sig folk.

Insikten om behovet av en ökad livsmedelsexport blir allt starkare. Den behövs om kapaciteten i industrin ska utnyttjas fullt ut. Idag är den bara 70 procent i genomsnitt medan den för andra industrigrenar är 90 procent. Mer export behövs för att det ger ökade intäkter och fler jobb. Så var det också när Sverige gick med i EU. ”Matexport skall ge 21 000 nya jobb” löd rubriken i Mål & Medel i slutet av 1995. Det var LRF:s ordförande, Hans Jonsson, som siade om framtiden. Men det blev inte så. EU-inträdet innebar att konkurrensen hårdnade och många livsmedelsjobb försvann. Men behovet finns kvar.
Satsningarna som ska få fart på exporten har avlöst varandra. Det handlar om livsmedelsindustrins överlevnad. Den inhemska marknaden räcker inte till, hälften av våra livsmedel är importerade. Inom ramen för livsmedelsstrategin tas nu ett samlat grepp för att få fler utanför landets gränser att efterfråga svensk mat. De förslag som förs fram låter bra. Samtidigt är bättre arbetsvillkor en förutsättning för att det ska bli mat av så god kvalité att den kan exporteras.