Det är nästan exakt hundra år sedan allmän och lika rösträtt infördes. Det var då som kvinnorna fick rösträtt, men minst lika viktigt var att alla röster blev lika mycket värda. Tidigare hade den som var rik flera röster och den som var fattig bara en. Det var arbetarklassen och arbetarrörelsen som var den kraft som drev fram denna förändring och som drev på för sociala rättigheter, inkomstutjämning, rättigheter på arbetsplatserna och jämställdhet mellan könen. Ja, till och med utmanade kapitalet men förslaget om löntagarfonder. Men sedan 1980-talet har utvecklingen gått åt motsatt håll och idag är Sverige det europeiska land med de snabbast växande klyftorna, en välfärdsstat som präglas av privatiseringar och där levnadsstandard, livslängd och liv avgörs av klasstillhörigheten. Kortaste strået drar de som tillhör arbetarklassen, inte minst under pågående pandemi har det blivit tydligt.

Om det här står att läsa i boken Klass i Sverige – Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet som släpptes den 25 januari. Det är den fackliga tankesmedjan Katalys som ger ut boken i samarbete med Arkiv förlag. Den bygger på den klassutredning som Katalys genomförde 2017-2018. Mål & Medel har skrivit om flera av de rapporter som publicerats, presenterats och diskuterats. Boken, där ett 40-tal forskare och utredare medverkar, är på 752 sidor och innehåller hundratals diagram och tabeller. Sammantaget växer en bild fram av ett Sverige där ojämlikheten fått allt starkare fäste. Talande är att Sverige har ett näringsliv som präglas av en stark ägarkoncentration, där 15 familjer med Wallenberg i spetsen, kontrollerar företag värda nästan 5000 miljarder. Samtidigt har det samlade skatteuttaget minskat de senaste 20 åren med 300 miljarder. Det är de rika som åtnjutit skattesänkningar medan majoriteten av folket har fått finna sig i att välfärden försämrats. Undan för undan har klyftan mellan klasserna vuxit.
Syftet med boken har varit att skapa debatt om denna ojämlikhet och det har Katalys lyckats med. Det är många som är engagerade i dessa frågor och som vill se ett annat Sverige. Positivt har också varit de många unga forskare och utredare som knutits till projektet. De har genomgående varit entusiastiska och förmedlat känslan av att det går att komma åt de orättvisor som det i grunden handlar om, som Hampus Andersson som intervjuas på sidan 17 i denna tidning.

Viktigt att komma ihåg är att Katalys inte varit ensamma om att lyfta problemet med de växande klassklyftorna. LO beslutade redan på kongressen 2016 att tillsätta en jämlikhetsutredning. Resultatet blev Program för jämlikhet med 115 förslag för ökad jämlikhet som presenterades 2019. I augusti 2018 tillsatte regeringen en jämlikhetskommission, vars uppdrag var att lägga fram förslag som kan bidra till att öka jämlikheten i det svenska samhället. Resultatet presenterades i En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46).
Slutsatserna som dras i dessa projekt är ungefär samma både vad gäller den ojämlikhet som råder i det svenska samhället och hur man ska komma till rätta med den. Det är viktigt att ringa in problemen och komma med förslag på konkreta åtgärder. Viktigast är dock att det inte stannar vid det, att det verkligen händer något också. Här kommer fackföreningsrörelsens medlemmar och alla väljare med hjärtat till vänster in. Det som krävs är att de som drabbats av klassamhället höjer sina röster, organiserar sig och skapar ett politiskt tryck för att driva igenom radikala förbättringar.
En början är att skaffa sig boken Klass i Sverige som visserligen är tjock som en tegelsten men har många viktiga perspektiv och fakta. En studiehandledning har också tagits fram. ABF vill nu se studiecirklar runt om i landet som fördjupar sig i denna bok, abf.se/klass-i-sverige