Får det lov att vara en mjölmask till kaffet? Framtidens mat är redan här. Mål & Medel har träffat Nils Österström som har dragit igång företaget Tebrito som gör proteinmjöl av just mjölmask.
Allt började i Orsa för sju år sedan. Två år senare tävlade företaget framgångsrikt med en klimatsmart chokladpralin som innehöll mjölmask. Pralinen var speciellt framtagen för att serveras till multisjuka äldre. Människor som har svårt att få i sig något annat än kakan till kaffet. Den proteinrika godsaken fick högsta smakbetyg enligt bland annat tv-kocken Tareq Taylor som satt i juryn.
Hur är det då att jobba i en insektsfabrik? Varmt och gosigt. Maskarna trivs bäst i en temperatur runt 26–29 grader. De odlas i plastbackar på höjden. Äter minimalt, lite rester från spannmålsindustrin räcker. Läs mera om mötet med Nils Österström på sidan 16.
Annat matnyttigt. Mål & Medel skriver om förslaget till nytt system för medlemsavgifter som ska upp på höstens kongress. Vi har intervjuat andre ordförande Jolan Wennberg om hur detta påverkar den enskilda medlemmen kopplat till olika lönenivåer. Livsviktigt sidan 6.
I notisspalterna rapporterar vi som vanligt om livsmedelsföretag som av olika anledningar får betala för att de inte sköter sig. Vi bevakar de rättsliga efterspelen. Den här gången skriver vi bland annat om Kronfågels slakteri i Valla som har skållat kycklingar levande. Länsstyrelsen har nu lagt ett föreläggande som innebär att om det här upprepas får Kronfågel betala 10 000 kronor per kyckling och tillfälle. Det ska svida att inte sköta sig.

Om slakt i en helt annan tid skriver vi på sidan 12. Det här numrets arbetsplatsreportage handlar om Slakthusområdet i Stockholmsförorten Johanneshov. Alldeles i skuggan av Globen ligger denna unika plats som en gång var norra Europas största slaktplats. Även om det är slutslaktat där sedan länge så är det fortfarande en levande industrimiljö med en rad verksamma livsmedelsföretag. Men snart går allt detta i graven. Grävskoporna är redan där för att bereda plats för exklusiva bostäder och restauranger. Passa på att göra ett besök i området i sommar om semesterresan går till Stockholm. Det är också ett perfekt utflyktsmål för hemestrande stockholmare.
Området invigdes 1912 och många av de ursprungliga byggnaderna är bevarade (och kommer att finnas kvar men med nya funktioner). Centralslakthallen, portvaktsstugan, marknadshallen för storboskap, hudboden, dynghuset- och rensstugan för att nämna några. Och mitt i allt detta pågår modern livsmedelsproduktion.
Författaren Stig Claesson, Slas, har i sin bok Västgötalagret skildrat sin pappas liv som nattvakt just i Slakthusområdet. Det är mitt under brinnande världskrig och så här poetiskt beskriver författaren sin fars arbetsplats:
”Andersson ser mot sin himmel över Enskede slakthus och stjärnorna gnistrar. Han kommer kanske ändå inte att hinna i kapp sin tid.
Andersson, nattvakt och arbetare har inte lust att hinna i kapp sin tid.”

Frågan är om vi vill komma i kapp vår tid. För vad kommer sedan, när alla har fått sina sprutor och allt förväntas återgå till det normala? Först då blir det tydligt vilka företag som är vinnare och förlorare i pandemin och vilka konsekvenserna blir för de anställda. Mera om detta på Livsviktigt sidan 4.
Till sist ännu ett boktips, sidan 19. Vi recenserar Douglas Stuarts bok Shuggie Bain, en skotsk arbetarroman som blivit en succé trots att författaren blev refuserad 44 gånger innan något förlag nappade. En uthållighet som inspirerar.
Thelma Kimsjö
tf chefredaktör