Återkommande har vi i tidningen lyft exempel på olika lönesystem. I detta nummer är det Livsklubben på Carlsberg som berättar om sitt system och klubbens strävan att få till ett så rättvist system som möjligt.
Viktigt i sammanhanget är att läsa på vad som står i kollektivavtalet om vilka principer som ska gälla vid lönesättning. Det är bra skrivningar, som att ”Varje arbetstagare ska veta på vilka grunder lönen satts och vad arbetstagaren kan göra för att öka lönen.” och att ”Lönesystem och lönesättning i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av arbetstagarnas kompetens och arbetsuppgifter.” Det kan vara dags att påminna en och annan arbetsgivare om vad som står i avtalet.
Hittills har detta arbete med lönesystem gått trögt. Kanske blir det en ändring framöver. Rekordmånga fackligt aktiva har anmält sig till utbildningen i lönesystem som hålls på Runö i april.
Det är mycket att tänka på när ett nytt lönesystem ska tas fram. En facklig utmaning har varit att hålla igen arbetsgivares krav på så kallade subjektiva tillägg för egenskaper som samarbetsförmåga, initiativförmåga och ansvarskännande. Genom tiderna har det funnits många avskräckande exempel. Det är säkert också en av förklaringarna till varför det finns så få fungerande lönesystem. De goda exemplen är inte många. Tvärtom saknar de flesta lönesystem och har bara fördelningssystem.

Ett nytt och oväntat problem har uppstått. Den senaste lönestatistiken visar att lönerna för livsmedelsarbetarna bara höjts med 1,6 procent och inte med 2 procent som förhandlats fram för 2017. Enligt statistiken finns de som inte fått någon reallöneökning alls vilket innebär att lönerna på sikt riskerar att urholkas.
Hur kan detta hända? Det var ett treårigt avtal som slöts den 31 mars 2017 och lönen ska höjas tre gånger. Enligt avtalet skulle lönerna den 1 april 2017 höjas för alla heltidsanställda med 533 kronor i månaden, från den 1 april 2018 med 545 kronor och nu från den 1 april höjas med 555 kronor. Det som alla är garanterade enligt avtal är hälften av löneökningen, den ska läggas ut generellt om de lokala parterna inte kommer överens. Men vanligt förekommande är också att hela höjningen läggs ut generellt.

Det är också hög tid att se den större problematiken. LO:s senaste lönerapport 2018 visar att medellönen för arbetare var 26 500 kronor i månaden, medan tjänstemännen tjänade 39 300 kronor i månaden. Det innebär att ojämlikheten är tillbaka på 1930-talets nivå.
Det sker samtidigt som övriga klyftor i samhället växer, inte minst efter januari-överenskommelsen som innebär 30 miljarder i sänkta skatter för jobb och företag, slopad värnskatt på högre inkomster och färre som betalar statlig skatt. Det här är vad kommande avtalsrörelse har att utgå ifrån. Jämlikhetsmålet får inte bara bli tomma ord, det kräver handling.