– Det tror jag inte, säger Lusen.
– Men så är det, säger vi. Facklig styrka är att driva igenom sina krav utan att strejka. Om man är tillräckligt stark på arbetsplatserna och har en avskräckande strejkkassa så räcker det med att hota med att strejka. Det räcker med att lägga ett strejkvarsel, säger vi och sträcker på oss eftersom vi känner oss lite nöjda med oss själva.
Lusen säger inget. Vi tillägger att förra året – 2020 – var det inte en enda konfliktdag på svensk arbetsmarknad enligt Medlingsinstitutet och att det visar hur stark svensk fackföreningsrörelse är.
– Men det var ju pandemi. Det gick inte att strejka, säger Lusen.
– Precis, säger vi. Det är vår poäng. När strejkade Livs senast? Eller hur? Det är svårt att säga. Livs är så starkt att det inte behöver strejka. Strejkvarsel måste läggas ibland. Senast det gjorde var i december förra året och då gällde det kostnaderna för pensionsöverenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv i det gemensamma bemanningsavtalet.

Varslet var bland annat riktade mot två livsmedelsföretag som har väldigt många inhyrda: Barilla (Wasabröd) i Filipstad och Mondelez (Marabou) i Upplands Väsby och det räckte med ett strejkvarsel för att arbetsgivarföreningen skulle ge sig.
Lusen vet inget om det. Han är inte insatt. Vi däremot vet vad vi talar om. Ett annat berömt strejkvarsel är det Livs la 2010 för att stoppa arbetsgivare från att runda Las. Det omfattade sju arbetsplatser och 2 000 medlemmar.
– Strejkvarsel är det bästa måttet på facklig styrka och stridsvilja, säger vi. Det är mycket bättre mått än strejkdagar.
Lusen säger inget. Han har förlorat intresset för samtalet. Han fantiserar om strejker i andra länder som Italien och Frankrike, där det sker stora strejker, politiska strejker, där gatorna tas i besittning av de strejkande och i stort sett alla verkar stödja de strejkande.
Om det finns så många bemanningsanställda på Barilla och Wasabröd, varför ställer då inte Livs, tillsammans med andra LO-förbund, krav på arbetsgivarna att sluta med inhyrning och direktanställa, undrar han.
Men Lusen säger inget. Han bara ser. Ögonen är öppna och han blinkar inte. Det sägs om honom att han kan sova med helt öppna ögon.