”Vi behöver fler vassa lagar”

Lusen vänder sig om och där bakom honom står bokhyllan som sträcker sig från golv till tak. Han ställer en stol framför den och klättrar upp och plockar ut en bok som ser gammal ut, utgiven på Clartés förlag, och som heter Den nya tekniska revolutionen och dess sociala verkningar. Den är från 1934.
– Vad var det för teknisk revolution som ägde på 1930-talet? undrar Lusen och fnyser. Var det mer effektiva kolgruvor?
Ja, mycket riktigt. I boken talas om just detta, alltså om att forna tiders grävmaskiner som betjänades av en man och kunde utföra lika mycket arbete som 100 med vanliga hackor.

Det var ett första steg mot en bättre framtid men det var ingenting mot vad som skulle komma. I mitten av 1930-talet hade nya grävmaskiner konstruerats som kunde utföra lika mycket arbete som tidigare hade krävt 15 000 män med hackor.
Det var teknisk utveckling och framsteg, konstaterar Lusen. Dessutom kom kemisterna på nya material som man kunde använda för att förbättra kvaliteten på olika saker.
Till exempel på rakblad. Det gick att göra rakblad av tungstenkarbid som varade en hel mansålder och endast kostade tre gånger så mycket som de nuvarande, alltså de rakblad som gjordes på 1930-talet, då boken kom ut.

Vad kan man dra för slutsats av det här? undrar Lusen. En är att det blev massarbetslöshet när tekniken utvecklads utan sociala hänsyn. I USA gick över 12 miljoner arbetare arbetslösa efter börskraschen 1929 och i Tyskland förlorade 6 miljoner människor sin försörjning och många blev knäckta för livet.
Lusen sätter sig ner igen. Det var mycket på en gång. Andra världskriget hade ännu inte börjat. 1934 hade Hitler precis kommit till makten genom en kupp. Var det också teknikens fel? Var det glada ingenjörer som drev oss mot avgrunden?
– Nej, tänker Lusen, men tekniken behöver utvecklas demokratiskt. Det behövs lagar för att kolgruvor ska effektiviseras och sedan läggas ner. Det behövs lagar för att få fler vassa rakblad och det behövs lagar för att bevara böcker som trycks på papper.