Jens Linder: Internationell solidaritet måste in i valrörelsen

Nr 5/2022

skrivande stund rasar som bekant Rysslands överfallskrig i Ukraina. Tiotusentals människor har dödats och omkring tio miljoner människor är på flykt. Minst tre miljoner har flytt utomlands. En av många som protesterat är FN:s generalsekreterare António Guterres med generalförsamlingen bakom sig. 

Annars förmedlas som så ofta en bild av att FN står maktlös. På grund av sin bisarra konstruktion med vetorätt i Säkerhetsrådet, (och vetot även gäller en stormakt som är inblandad i en konflikt), har världsorganisationen inte kunnat agera med kraft från toppen. 

Men FN har andra sätt att verka. Bland annat via sitt livsmedelsprogram WFP, vars uppdrag är att bekämpa hunger och svält över hela världen. Det är världens största humanitära organisation med mål att utrota hungern i världen till år 2030. För två år sedan tilldelades WFP Nobels fredspris. Nu arbetar man med kraft i Ukraina. 

Ett av de mest prekära problemen är nämligen krigets konsekvenser för den globala livsmedelsförsörjningen. Ryssland och Ukraina kallas ibland för Europas brödkorg; deras sammanlagda produktion uppgår till drygt 10 procent av alla matkalorier i världen. Och tillsammans står de två länderna för cirka 30 procent av den globala veteexporten, nästan 20 procent av majsexporten och drygt 80 procent av världens solrosolja. Både själva kriget och sanktionerna av Ryssland har fått produktion och distribution att minska drastiskt. Det kommer höja världsmarknadspriserna på vete och andra jordbruksprodukter. Dessutom kommer också höjda energipriser och fördyrad mat över hela världen. 

Men en lika stor olycka är bristen på mat i själva Ukraina. Både produktion och distribution har påverkats starkt av kriget. Där har parlamentet förbjudit all export av vete, havre, hirs, bovete och nötkreatur  – för att kunna föda sitt folk. Förstörelsen av mat är dock ett stort problem. Brist på el till kylrum och fläktrum gör att mat förstörs. Och en stor del av den kommande skörden i juli och augusti kan förbli oskördad om det inte finns bränsle till jordbruksmaskinerna. 

Just nu jobbar ett hundratal människor anställda av WFP i Ukraina och flera av dess grannländer. Bland annat har de delat ut mat och kontanter till över en miljon ukrainare. Men behoven är betydligt större. 

Förra gången matpriserna i världen höjdes ordentlig var 2008 och 2009, det ledde det till social oro över hela världen: upplopp i Sydamerika och Sydasien. Ett par år senare, ledde skyhöga brödpriser till olika revolter i Nordafrika och Mellanöstern – den arabiska våren. 

Ett stopp för kriget är förstås både brådskande och nödvändigt. Men under tiden är det viktigt att FN:s arbete på plats fortgår. EU har satt igång ett aktivt samarbete med WFP, som i första hand syftar till att 40 000 ton mat ska distribueras till sju miljoner på flykt i sitt eget land. 

På längre sikt ska man försöka stabilisera och säkra hela den globala matsituationen, något som blir allt viktigare, när konsekvenserna av den globala klimatförsämringen kommer att bli kännbara. Läget är mer akut, med ökande hunger och hotande svält på många platser världen, med massmigration som konsekvens. Låt oss hoppas att den kommande svenska valrörelsen kommer att handla mer om internationell solidaritet och kraftigare stöd till organisationer som WFP, än om inhemska plånboksfrågor och främlingsfientlighet.