Vissa undersökningar tyder på att lycka är viktigare ur ett hälsoperspektiv än kost.

Så stundar julen, och för många ett rejält julbord. Statistik visar att de flesta svenskar åtminstone någon gång avnjuter en traditionell jultaffel, ofta med hela konkarongen: allt från sill till ris à la Malta – många i samband med en julfest på jobbet, många i hemmet.
Men med ätandet följer också en hel del ångest. Ska man verkligen äta så mycket, och så onyttigt?
Hela denna i-landsproblematik får mig att tänka på olika matvarors framtoning. Varje råvara har ju ett särskilt rykte, sin egen image. Några av våra grova föreställningar om detta lyder
lite förenklat så här: grönsaker är nyttiga, bönor likaså, fibrer är bra, men fett gör en fet. Fisk blir man klok av, kött är tungt och inte så nyttigt, sötsaker är dåligt för tänderna.

Jag tror att dessa uppfattningar styr oss rätt mycket. När någon väljer att äta ett berg av bönor och väljer bort kött, känner denne sig nyttig och duktig. Likaså upplever många att de syndar när de hugger in på feta ostar eller tar lite mer av bearnaisesåsen. Det säger ju sunt förnuft.
Men hur är det egentligen, finns det någon sunt förnuft som vi kan lita på? Knappast skulle jag säga. Ser man på olika delar av världen och på olika historiska epoker inser man hur föreställningar om maten varierar och har varierat enormt. Vi kan inte lita på de invanda ”kunskaperna” som finns här och nu.
Det finns ingen säker tradition att följa, vi måste själva höra oss för, känna efter och fundera på vad som skulle kunna vara sant.
Här utgör ofta just råvarorna image och symbolvärden ett hinder. Och jag tror att många dessa är felaktiga. Till exempel skulle nog de flesta av oss säga att en färsk paprika är nyttigare än en bit biff.
Men ser man på näringsinnehållet innehåller paprikan mest vatten och kolhydrater medan köttet är proteinrikt och dessutom välförsett med fosfor, järn, kalium, magnesium, natrium, selen, zink och olika b-vitaminer. Visserligen har paprikan en hög halt av c-vitamin, men överlag är biffen helt enkelt ett mer komplext, rikt och högvärdigt livsmedel. Nu vill jag egentligen inte spela ut den stackars paprikan mot biffen. Båda behövs i vår kost.
Och det kan finnas många goda skäl att dra ner på köttkonsumtionen.
En annan fördom är den om järn i spenat. Av misstag råkade en forskare på 1800-talet sätta ett decimaltecken på fel plats så att järnhalten i de gröna bladen angavs vara tio gånger för hög. Men trots att felet rättats till sedan dess har spenaten än idag rykte om sig att vara särskilt järnrik. För att citera min kollega Lisa Förare Win­bladh: ”I själva verket ger en stor portion spenatsallad ungefär lika mycket järn som en hemlagad köttbulle.”

Ett tredje exempel är apelsinjuice, som har ett starkt symbolvärde som en ren nyttighet. Onekligen har den ett högt värde av c-vitamin och hyfsat med kalium, men i övrigt är dess sammansättning inte helt olikt läskedryckernas.
Nåja, det är förstås komplicerat att säga vad som är nyttigt eller ej. Och det pågår som bekant en strid här i landet om just det.
På ena sidan står LCHF:are som tror på att dra ner på kolhydrater, socker och fibrer. På andra sidan de som tror på smalmat och lågfett. I vissa skolor får barnen äta naturliga råvaror som smör och grädde, på andra får de margariner och lågfett. Själv lutar jag starkt åt LCHF-sidan, inte minst för att jag själv provat det, och dessutom sett många exempel på att den kosten fått folk att bli smalare och friskare. Det ska bli spännande att följa denna kostkamp.

Hur som helst tror jag att vi skulle behöva få bättre och mer detaljerad och ärlig kostinformation, från både myndigheter och media. Kanske är rådet att äta mer frukt och grönt egentligen inte så bra eftersom få svenskar lider av vitaminbrist, men många får i sig alltför mycket socker och kolhydrater. Måhända ska de flesta inte äta jättemycket fibrer, eftersom mycket tyder på att det ger uppsvälldhet och obehag. Överhuvudtaget tror jag att det är dags uppgradera många av våra föreställningar om mat och nyttighet. Sedan är nyttighet inte allt är här i världen. Möjligen är det bätte att koncentrera sig på vad som gör en lycklig.
Vissa undersökningar tyder på att lycka är viktigare ur ett hälsoperspektiv än kost. Hur det än är med det, så skulle jag vilja råda
alla: Ät det som ni verkligen tycker om nu till julen! Och strunta i det som är er likgiltigt!
På så vis kommer ni att bli nöjda och glada. Sanna mina ord.