Stefan Edman: Kan viruset också leda till goda samhällsförändringar?

Nr 4/2020

En osynlig fiende har plötsligt ockuperat oss alla, mentalt och fysiskt. Runtom på klotet sitter folk vid sina radio- och tv-apparater och följer utvecklingen, land för land. 1,3 miljarder indier sitter i karantän. Italien är hittills värst drabbat, med 6 000 döda; 600 på bara ett dygn. 50 000 amerikaner är smittade, 700 har avlidit. Miljardpaketen avlöser varandra i kampen mot ekonomisk kollaps och massarbetslöshet. Mänskligheten förs samman i en ödesgemenskap där somliga nationer och individer dessvärre är betydligt sämre rustade än andra för att möta hotet.

Visst drabbas världen årligen av en influensavåg med flera hundra miljoner sjuka. Och med dödsoffer som kan räknas i hundratusental. I Sverige smittas varje år cirka tio procent och 200–1 000 personer mister livet, främst äldre personer.
Men coronakrisen är en pandemisk farsot; i skrivande stund vet ingen vart den tar vägen, hur snabbt den sprids och hur många som kommer att få sätta livet till innan kulmen är nådd.
Sverige har gått en medelväg för att isolera smittan. Vi har satsat stora pengar för att rädda ekonomin, företagen, jobben och vardagens sociala funktioner. Läget är allvarligt. Kan det mitt i eländet komma något gott ur allt detta? Kanske detta:
1. Ökat förtroende
för experter
Folkhälsomyndigheten har skött sig väl och ingett förtroende hos oss medborgare. Vi lyssnar till dem och försöker göra som de säger. Det stämmer väl med SOM-institutets förtroendebarometer där vetenskap och forskning får höga poäng i den senaste mätningen. Det känns ju mycket bra i en tid som ibland fördystras av kunskapsförakt, populism och hatiska självutnämnda ”experter” i sociala media

2. Starkare samhällskontrakt
Många har varnat för att demokratin krackelerar i Europa och även i Sverige. Coronakrisen kan – om den hanteras skickligt – mycket väl leda till motsatsen och stärka kontraktet mellan medborgarna och deras förtroendevalda i kommuner och riksdag.

3. Mer vardagssolidaritet
Det lömska viruset har utlöst en rad kreativa lokala initiativ där folk handlar mat och mediciner åt äldre, ger läxhjälp över nätet åt elever som inte får gå till skolan. Och uppmuntrar den tappra, underbemannade sjukvårdspersonalen.

4. Förenklade rutiner i sjukvården
Bristen på utrustning och personal har triggat igång nya smidiga lösningar på många utsatta sjukhus. Tänk om dessa nya rutiner kan stadfästas efter krisen och göra det svenska sjukvårdssystemet effektivare, mindre byråkratiskt, med mera verkstad. Coronanöden som uppfinningarnas moder!

5. Corona – hopp för större klimatinsatser
Coronakrisen har visat hur samhället på kort tid kan ställa om ekonomin, besluten och prioriteringarna. Klimatomställningen ska givetvis inte göras under galgen. Men det är tankeväckande att Kinas koldioxidutsläpp har minskat med 25 procent den senaste månaden. Utsläppen på Hornsgatan i Stockholm har på samma tid gått ned 30 procent. Om världen bara permanentade en liten del av de förändringarna i livsstil, resande och konsumtion som corona utlöst, ja, då skulle Parisavtalets 1,5-gradersmål kunna nås inom något decennium