Stefan Edman: Välj rätt om klimat och matsäkerhet!

Nr 9/2018

Sent ska vi glömma sommaren 2018 – de varma baden, den strålande solen från klarblå himmel. Vecka efter vecka! Men också den stundtals olidliga hettan, gulnade gräsmattor och björkar. 25 000 hektar skog – motsvarande ca 35 700 fotbollsplaner – i svart sotdöd efter hundratals bränder. Skördeförluster i svenskt jordbruk för 3–4 miljarder, foderbrist, slaktköer.
Värmen har fått allt fler att begripa att extremväderleken är kopplad till människopåverkade klimatförändringar, något världen framöver snabbare måste både förebygga och anpassa sig till.

För svensk livsmedelsindustri, jordbruk och folk med känsla för det omistliga värdet av inhemsk matproduktion finns det dock plusposter i sommarens krisupplevelse: Många börjar inse att vår dagliga mat produceras i känsliga system som lätt kan komma i obalans. Och att vi behöver stötta våra bönder som, dokumenterat, producerar Europas bästa kött och grönsaker, utan antibiotika och med förstklassig djurhälsa. Stöd som är akut – men framförallt långsiktigt genom att vi handlar betydligt mer svenskt i vår butik. Och att vi väljer svenskt på krogen.
Här finns good news. Redan nu handlar svenska konsumenter till ungefär 90 procent svenskt nötkött. Och siffran kommer att stiga: Ica dubblade nyligen upphandlingen av svensk råvara för sin ”köttfärskampanj”. Andra livsmedelskedjor och grossister köper också in kött som fryses ned för att säljas senare i höst. Allt för att minska böndernas tvång att annars nödslakta djur till följd av torka och foderbrist.

Nu är det upp till krogarna och de kommunala storköken att göra sitt! Fortfarande dukar de fram mer importerad biff än svenska råvaror. Därför går stjärnkrögare Fredrik Eriksson i spetsen för ett upprop till landets krogar och kommunala upphandlare, i samarbete med bland andra Martin & Servera och företaget Svenskmärkning. Budskap: Köp svenskt – och använd inte bara de ädla bakdelarna utan också framdelsköttet.

Vad gäller märkningen ”Kött från Sverige” prövas den frivilligt på hittills bara tre restauranger, bland andra Sånga Säby utanför Stockholm. Regeringen överväger därför en lag om svenskmärkning på krogen, något branschen dock till dags dato signalerat att den inte vill ha. Detta var något jag faktiskt som statlig enmansutredare i min SOU Bilen Biffen Bostaden föreslog för sjutton år sedan! Så det är inte en dag för tidigt – men kräver medgivande från EU.
I väntan på detta kommer förstås vi matgäster att fråga efter svenskt nötkött och svenska grönsaker när vi är på krogen. Och progressiva krögare kommer att gå före. Liksom Uppsala och ytterligare några kommuner som i princip bara upphandlar svenskt till sina kök.

Att handla svenskt bör givetvis inte bara gälla kött utan i hög grad också ägg, bröd, grönsaker, äpplen, bär. Skälen är många fler än sommarens torka. ”Svensk matsäkerhet” – i en tid av både klimatförändringar och politisk oro i världen inklusive vårt närområde – är ett starkt argument för att öka självförsörjningen på baslivsmedel. Idag är den lägst bland alla EU:s 28 medlemsländer. Importen är rakt av cirka 50 procent! Trots att Sverige har prima mulljordar, gott odlingsklimat och riklig tillgång på rent färskvatten. Att det blivit så är frukten av en bitvis usel jordbruks- och landsbygdspolitik, och filosofin att ”mat kan man ju alltid importera”.
Valet 2018 ger oss chans till radikalt nytänkande om den svenska modernäringen.