Världen 2015 – plus och minus!

Nr 1/2015

I de första skälvande veckorna av ett nytt år blandas alltid oro och framtidshopp. Hur ska det gå, för oss själva, Sverige – och stora världen? När vi hör om alla krig, all misär frestas vi tro att det mesta går åt h-e. Men så är det ju gudskelov inte. Mycket går faktiskt åt rätt håll. Samtidigt som vi har enorma utmaningar att kämpa med. Här är ett försök till en global glad- respektive problemlista:

Framgångar:
1. Fattigdomskampen. Hundratals miljoner människor har de senaste tio åren lyfts ur misär och fått ett hyfsat bra liv, främst i Asien men även i Afrika.
2. Vällevnaden. HDI har ökat med drygt 80 procent 1970-2010 för den fjärdedel av världens länder som 1970 hade lägst HDI. HDI=Human Development Index, mäter hälsa, medellivslängd, utbildning. Källa: FN
3. Spädbarnsdödligheten. Den har mer än halverats sedan 1990, tack vare utbildning, bättre mödra- och barnhälsovård, mediciner, renare vatten och så vidare.
4. Minskad befolkningstillväxt. De globala födelsetalen slutade växa redan 1990 och har sedan fortsatt falla i flertalet länder som tidigare haft stor folkökning; i Bangladesh födde en kvinna för 20 år sedan i snitt 6 barn, idag i snitt 2,5 barn. Orsak: Bättre hälsa, bättre generell vällevnad, mer makt år kvinnorna, preventivmedel.
5. Fler barn i skolan. Drygt 90 procent av alla barn får nu gå i skola, nu lika många flickor som pojkar.
6. Rent vatten. 89 procent av alla människor har tillgång till rent färskvatten – en triumf som betyder att FNs milleniemål för 2015 uppnåddes redan 2012 (betyder att 845 miljoner fortfarande saknar rent vatten; 173 miljoner dricker dagligen direkt ur floder och dammar).
7. Ozonskiktet. Den sargade skyddsglorian runt planeten läks och antas om tjugo-trettio år ha nått 1950-talets ”kvalitet”. Plusfaktorn: Förbudet 1989 mot användning av farliga freoner i kylskåp och pysgas i deodoranter med mer.

Problem:
1. Miljöskulden. Ca 60 procent av planetens ekosystem är överutnyttjade och riskerar att försvagas (åkermark, betesmarker, skogar, kusthav med mer).
Det leder till växande miljöskuld i form av jordflykt, fisktomma hav, försurning, förgiftning, övergödning med mer. Miljöskulden beräknas uppgå till minst 12 procent av den globala BNP:n.
2. Klimatet. 544 miljarder dollar är världens årliga stöd till kol och olja – medan bara en femtedel så mycket är support för förnyelsebar energi. Ett gigantiskt systemfel som gjort att koldioxidutsläppen ökat med 49 procent sedan 1990.
2. Undernäringen. Det saknas inte livsmedel i världen, inte heller möjlighet att producera mer mat. Problemet är att ca 850 miljoner människor tvingas leva på mindre än 1 dollar/dag vilket inte räcker för att köpa tillräckligt med bra mat.
3. Sjukdomarna. Var tredje människa saknar riktig toalett; hundratals miljoner tvingas utföra sina behov i naturen, rännstenen, flodstranden. Resultat: Smittohärdar, särskilt för vattenburna och ofta dödliga sjukdomar (men inte minst Bill Gates insatser har pressat tillbaka malarian dramatiskt!).
4. Den oekonomiska tillväxten. Ekonomin i världen är idag ca 5 gånger större än den var år 1950. Men alltför snabb tillväxt och den skeva fördelningen motverkar en hållbar utveckling. Den bistra frågan är: Orkar Moder Jord med den nuvarande tillväxtökningen – som vid sekelskiftet 2100 i så fall skulle betyda 75 gånger större världsekonomi än 1950?
Gott nytt år!