Många andra länder är duktiga på lönsamhet och konkurrenskraft. Det behöver vi också bli, vi behöver ha ett ännu större fokus framåt på vår livsmedelsnäring i Sverige. FOTO: JOHAN GUNSEUS

Anna-Karin Karlsson kan stoltsera med många år inom hållbarhetsområdet. Nu tar hon klivet in i en ny roll där hon ska utveckla matsystemet i Sveriges fyra nordligaste län.

När Mål & Medel intervjuar Anna-Karin Karlsson om utmaningar och framtidsdrömmar har hon bara arbetat en vecka som senior projektledare inom livsmedel och hållbarhet hos RISE, som är ett statligt forskningsinstitut. Det blir också ett samtal om politik, talande katter, kärleken till Gotland, mathantverk, kultur och fotografi.

– Jag har fått höra att RISE och jag är en perfekt matchning, och jag tror att jag kommer kunna bidra och göra skillnad i arbetet här. Det finns en likhet med det här jobbet och mitt tidigare uppdrag, att jag får möjlighet att bidra till en levande livsmedelsproduktion i norra Sverige.

Drottningen av hållbarhet skulle kunna vara rubriken på den här artikeln. Intresset för hållbarhet har funnits med sedan uppväxten på gården norr om Visby, men tog fart på riktigt när Anna-Karin började på gymnasiet. Hon läste naturvetenskap med miljöinriktning. 

– Då var olika miljöhot väldigt aktuellt och jag hade också en lärare som var engagerad i Amnesty och det var då jag kom i kontakt med social hållbarhet. 

Anna-Karin är en av de första i kullen av livsmedelsagronomer som tog examen från Ultuna på 90-talet. Hösten 1995 klev hon in hos Norrmejerier som deras första produktutvecklare på marknad. Det skulle bli många år inom mejerinäringen, fler än hon kanske trott. 

– Jag har hela tiden fått utvecklas inom Norrmejerier, därför var det naturligt att stanna kvar. 

2019 blev Anna-Karin Karlsson Norrmejeriers första hållbarhetsdirektör. Hon tror själv att hon fick uppdraget för att hon alltid har varit intresserad av hållbarhetsfrågor.

– Norrmejerier har jobbat kontinuerligt med de här frågorna, men för cirka fem-sex år sen så seglade klimatfrågan upp som mer akut. Det blev tydligt att det krävdes mer fokus och snabbare åtgärder i hela vår värdekedja för att minska vår klimatpåverkan. Jag var drivande i att vi måste öka, bredda och snabba på vårt hållbarhetsarbete för att vara konkurrenskraftiga över tid och då fick jag helt enkelt ansvaret för att driva den förflyttningen. Förutom klimatfrågan har också frågor som biologisk mångfald och social hållbarhet ökat i betydelse och hållbarhet är idag en del av hela affären. 

Anna-Karin har bland annat varit med och sett till att Norrmejerier antog Science Based Targets för klimat 2021 och att de genomför klimatberäkningar på alla mjölkgårdar.

– Vi vässade hållbarhetsredovisningenhållbarhetsredovisning genom att rapportera enligt GRI-standard, vi har kartlagt biologisk mångfald på åtta norrländska mjölkgårdar och vi har gjort en hel del förbättringar på förpackningssidan. Sedan två år tillbaka deltar Norrmejerier i ett nationellt samverkansprojekt för minskat matsvinn. 

• Vad var den största utmaningen med att vara den första på posten som hållbarhetsdirektör?

– Det är att alla kanske inte har lika stor förståelse för den förändring som krävs. Då är det viktigt att ledning och styrelse har hållbarhet som en prioriterad fråga.

Hon brinner för norrländsk matproduktion, så vad kan vara mer passande än att hon i sin nya yrkesroll ska driva och koordinera utvecklingen av matsystemet i de fyra nordliga länen. 

– Jag kommer att vara involverad i projekt som har med jordbruk, livsmedel och hållbarhet att göra och då med ett extra fokus på norra Sverige. Möjliggöra för mer innovation, omställning till mer hållbar produktion, samverkan inom matsystemet, mellan länen och med andra branscher. 

Precis som när Anna-Karin tillträdde som hållbarhetsdirektör hos Norrmejerier är tjänsten hos RISE också helt ny. 

– Jag dras nog till nya tjänster, säger hon och skrattar.

– Det som lockade med den här tjänsten var att jobba med hela livsmedelssystemet. 

• Varför ligger just norrländsk livsmedelsproduktion dig så varmt om hjärtat? 

– Norra Sverige är en av få platser i världen där livsmedelsproduktion och odling sker så långt norrut. Det kalla klimatet och de ljusa somrarna påverkar kvalitet och smak och ger en unikitet. Med tanke på livsmedelsstrategi, klimatförändringar och en mer osäker omvärld anser jag också att vi behöver livsmedelsproduktion i hela landet. Sist men inte minst bidrar lokala/regionala livsmedel till kulturella värden, stolthet och sammanhang för de som bor och verkar i norra Sverige.

Men Anna-Karin poängterar också att Norrland har specifika utmaningar när det gäller livsmedelsproduktion. 

– Det är långa avstånd och ibland brist på infrastruktur eller långt till marknad och just nu är det dyra kostnader för frakter på grund av de höga bränslepriserna. Vi har också många små livsmedelsföretag som ofta är personberoende. Sen är behovet av kompetensförsörjning och generationsskiften en utmaning.

• Vilka är livsmedelsbranschens största hållbarhetsutmaningar anser du?

– Det är viktigt att politiken, både nationellt och regionalt, visar vägen och avsätter resurser för ökat fokus på livsmedelsutveckling om vi ska kunna konkurrera med andra länder. Sverige behöver snabba på omställningen för att bli mer hållbar, det kräver investeringar, kompetens, innovation och nya sätt att samarbeta och göra affärer. Det finns regioner som har varit duktiga på att satsa inom livsmedelsområdet, till exempel Västra Götaland, och fler regioner skulle behöva göra liknande satsningar. Fokus måste ligga på regeringsnivå.Livsmedelsstrategin får inte bli en pappersprodukt. Det behövs mer riktade resurser till livsmedelssatsningar. 

• Hur ser du på att RISE avbryter samarbeten med Ryssland? 

– Kriget i Ukraina är fruktansvärt och det kommer att påverka livsmedelstillgången i Europa på flera olika sätt. Vi kommer troligen att se brist på vissa insatsvaror (ex, halvfabrikat, en vätska, fett red adm.) och högre konsumentpriser ett bra tag framöver. Jag är stolt, som medarbetare, att RISE så tydligt tagit avstånd från Rysslands avskyvärda beteende.