Landsbygdsministern har ont i tålamodet

Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg drivs av lust och ilska. Hon blir arg över orättvisor och tycker om att
arbeta för förändring. Helst ska det gå snabbt. 

Första gången jag möter landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) står vi mitt emot varandra vid ett övergångsställe. Med en plötslig rörelse korsar hon gatan, går mot rött, med en medarbetare tätt efter. 

Allt går snabbt. Andra gången vi möts är på Olle Nybergs chark i Jordbro, söder om Stockholm. Ministern är på ett av sina regelbundna arbetsplatsbesök och vi är två journalister som hänger på. 

Tempot är högt även denna gång. 

Hon berättar att en av sönerna en gång sa att hon har ”ont i tålamodet”. 

– Så fint sagt, och sant, säger Anna-Caren Sätherberg. 

Det bristande tålamodet kan vara en tillgång i rollen som politiker. Hon blir lösningsinriktad, vill fatta beslut och tänker att allt går att lösa, hon vill aldrig säga aldrig. 

I övrigt drivs hon av ilska och lust. 

– Jag blir arg över orättvisor och tycker att det är så kul att arbeta för förändring. Det går hand i hand. 

Anna-Caren Sätherberg brinner för de frågor som ligger på landsbygdsministerns bord. Hon vill skapa goda och hållbara villkor för hela livsmedelskedjan, allt från lantbruket, till industrin och dagligvaruhandeln. 

Hon understryker att kedjan är privat-ägd. Staten varken odlar, tillverkar eller säljer livsmedel. Politikens roll är istället att ta fram fungerande lagar och regler, stödja forskning och utveckling och att, i viss mån, ge ekonomiskt stöd. 

I ett kommande jordbrukspaket satsar staten 64 miljarder på det som Anna-Caren Sätherberg menar är grunden för allt; primärproducenterna, eller lantbrukarna med ett annat ord. 

Jordbruket behöver utvecklas och öka sin produktion för att Sverige ska bli mer självförsörjande och ha beredskap i kris och konflikter. 

Satsningen ska locka fler yngre att satsa på lantbruk och därmed få en livskraftig livsmedelsproduktion i hela landet.

– Branschen kommer alltid att finnas kvar, alla måste äta, men den behöver utvecklas och där kan staten hjälpa till med pengar till innovationer och forskning. 

Hon hoppas att den gröna omställning som nu sker inom basindustrin ska påverka livsmedelsbranschen. Mer ska odlas och förädlas lokalt. Insatsvaror som energi ska produceras i landet.  

– Kriget i Ukraina har påverkat hur vi pratar om den svenska maten, vad och hur vi producerar, vad vi handlar och äter. Det samtalet ska vi hålla i. 

Anna-Caren Sätherbergs är uppvuxen i Åre i Jämtland och bor sedan 1995 åter i hembygden. Åre kommun och näringsliv har satsat på lokala livsmedel och besöksnäring i många år. Kommunen är en förebild, tycker hon, och hon ser allt fler satsningar i resten av landet. Som minister har hon besökt allt från tångodling i Bohuslän till proteinfabrik i Bjuv och blivit imponerad. 

Budskapet är att Rysslands invasion av Ukraina inte påverkar Sveriges livsmedelsförsörjning. Däremot går priserna på mat upp och det påverkar hela branschen. 

Hittills har staten gått in med riktat ekonomiskt stöd till bönderna. Det är inte aktuellt när det gäller industrin.

– Alla drar dock nytta av den sänkta skatten på diesel. 

Nybergs i Jordbro, som har ett fyrtiotal anställda, är ett av få charkföretag i Stockholm med en fackklubb, vilket var en förutsättning för att ministern skulle komma på besök. På plats träffar hon såväl företagsledningen som Livsklubben. Facket välkomnar mycket av det som satsas bland annat på landsbygden, men passar även på att kritisera regeringen för förändringen av lagen om anställningsskydd, LAS. 

Företaget lyfter fram bristen på svenska råvaror som ett akut problem och får till svar att regeringen hoppas att det stöd som bönderna får ska göra det lönsamt att föda upp djur i Sverige. 

– Vi ger det stöd övriga EU-länder ger sina bönder, för att konkurrensen ska bli så jämlik som möjligt. Sverige har högre löner och bättre villkor för anställda i branschen, vilket gör att våra priser blir högre. 

– Det är så vi vill att det ska vara, bra villkor för de anställda, säger Anna-Caren Sätherberg. 

Hon lyfter fram att ny teknik kan minska kostnaderna, vilket visades under pandemin. Ett exempel är kameraövervakning på slakterier, som kan ersätta en del av de obligatoriska kontrollerna. 

Ett särskilt problem i branschen som många, bland annat Livs, lyfter fram är den monopolliknande situationen i dagligvaruhandeln. Den leder till bristande lönsamhet inom industrin. Livs har sagt att det krävs åtgärder som bryter de fyra stora koncernernas dominans och prispress. 

I höstas ändrades flera regler, bland annat så att stora aktörer tvingas betala leverantörer i tid. Enligt ministern går det inte att göra mer. 

– Alla är beroende av varandra i hela kedjan och samarbetar för allas bästa, säger hon. 

Regeringen antog en livsmedelsstrategi 2017 där det slås fast att målet är hållbara jobb i branschen. I dag finns brister i arbetsmiljön, det saknas utbildning och kompetensutveckling. 

• Vad gör regeringen för att nå målet om hållbara jobb? 

–Det är en fråga för arbetsmarknadens parter att lösa, inte regeringens. När det gäller utbildning satsar branschen på egna utbildningar. 

Anna-Caren Sätherbergs dagar börjar klockan 05 med en promenad. En timme senare drar arbetet igång med några sms till medarbetarna och sen är det full fart fram till ungefär klockan 20. 

– Jag lägger mig tidigt, säger hon.

Hemorten Åre förknippas med skidåkning, men också med servicejobb. Därför var det naturligt för Anna-Caren att söka sig till restaurangbranschen. Hon arbetade i många år som bartender och har serverat ”god svensk mat”. 

Det politiska engagemanget ligger i släkten, men hennes eget beslut kom när Åre kommun planerade att sälja ut allmännyttan i början av 2000-talet.

I en intervju med tidningen Hotellrevyn från 2010 säger Anna-Caren Sätherberg att hon tänkte att det inte räcker att gnälla vid bardisken med gästerna, hon ville göra något.

2010 kandiderade hon till riksdagen för första gången, men det dröjde till 2014 in-nan hon knep en riksdagsplats. 

Hur gick det med allmännyttan i Åre? 

–Vi, Socialdemokraterna, vann valet 2002 och kunde stoppa utförsäljningen. De borgerliga kom tillbaka 2006 och sålde.  

Karin Lindgren Strömbäck