Generaldirektören vill se fler visselblåsare

Nr 12/2014

I vintermörkret finns det inte mycket hopp om sol och värme, men generaldirektör Stig Orustfjord ställer ändå upp på en snabb fotografering framför de två grillarna på Livsmedelsverkets innergård. Han vill att fler anställda ska våga larma och bli visselblåsare.

Livsmedelsverket har skapat en webbsida dit allmänheten kan vända sig för att tipsa om fusk och brottslighet utan att behöva uppge sitt namn eller sin e-postadress. Man kan naturligtvis också ringa och förbli anonym.

Syftet är att med hjälp av insidertips komma åt oegentligheter.

– Vi kallar funktionen för Livsmedelsombudsmannen, säger Stig Orustfjord och tillägger med ett leende:

– Man måste ju ha ett slående namn för att nå ut i mediabruset.

I ett år har han varit generaldirektör för Livsmedelsverket och redan har han hunnit lägga märke till hur mycket åsikter och känslor det väcker. Livsmedel, kostråd och dieter är i dagens samhälle byggstenar i människors identitet. Men inte bara det. Vad vi äter och hur mycket påverkar de facto vår hälsa. Många har blivit mycket upptagna av sitt ätande.

Just nu är det LCHF-ätarna som är upprörda. De tycker inte att Livsmedelsverket i sin rådgivning gör rättvisa åt deras avståndstagande från snabba (industriella) kolhydrater. Verket fortsätter att fokusera på riskerna med för mycket animaliskt (mättat) fett för den stora gruppen som kan utveckla hjärt- och kärlsjukdom.

– Det är ett demokratiskt problem med dessa nättroll som hotar och hatar. Det här är något som jag skulle vilja skriva en debattartikel om, säger han.

Som ämbetsman har han varit med om en hel del. Värst utsatt var han under åren som överdirektör vid Försäkringskassan, vilket han utsågs till av Alliansregeringen i mars 2010. Uppdraget gick ut på att halvera sjukskrivningarna och det lyckades han med, men det gav upphov till en storm av klagomål från sjuka som blivit utförsäkrade, trots att de av sina läkare hade bedömts som att de saknade arbetsförmåga.

Han blev till och med JO-anmäld av IF Metall för sin roll i valrörelsen 2010, då en kroniskt sjuk kvinna som nekats sjukersättning hamnade i centrum för debatten, ett av många så kallade ”utförsäkringsfall”, men han blev inte kritiserad av JO.

Efter valet 2010 gick han till Svenskt Näringsliv, Almega, Vårdföretagarna och Friskolornas riksförbund för att leda ett program för valfrihet och kvalitet inom välfärden. Det var efter Carema-skandalen, kritiken av riskkapitalbolagen som ägare och vinst i välfärden.

– Jag har varit här i ett år, säger han. Idén med en livsmedelsombudsman kom efter hästköttskandalen.

I januari 2013 lyckades det irländska Livsmedelsverket få tag på fusket genom ett insidertips. En medarbetare på ett köttföretag kontaktade dem och sa att det fanns hästkött i lasagnen.

– Vi upplever att det finns ett behov av insidertips. De som arbetar med maten vill vara stolta över det som de gör. Vi tror att det behövs en livsmedelsombudsman som allmänheten och anställda kan lämna tips till. Det kan vara så att arbetsledningen på ett företag där man jobbar är inblandad i något skumrask och då är det svårt att gå vidare den vägen. För en privatanställd blir det en lojalitetskonflikt. Det behövs en möjlighet att anonymt kunna vända sig till oss.

Han säger att branschen ser det som ett problem att det finns illojal konkurrens. Det slår undan benen på de seriösa företagen. EU:s kommissionär för matsäkerhet vill lyfta det på europeisk nivå. Det blir en viktig fråga för svenska konsumenter eftersom hälften av den svenska maten importeras.

– Vi tror att det behövs en visselblåsarfunktion.

• Vilka tips får ni?

– Man kan säga att 80 procent av tipsen är angelägna att reda ut. Men det finns också tips av karaktären att lösgodiset består av lösnaglar, alltså tips som lämnas av människor med andra problem.

Det pågår utredningar om misstänkta brott. En handlar om en importör som säljer varor 30–40 procent billigare än normalt. Mycket handlar annars om märkningsproblem, gammalt kött som säljs som nytt. Nyligen hittades kinesiska pumpafrön som blivit kontaminerade av förpackningen, allergiker blev dåliga av att äta dem. Det kommer in många tips om dåliga hygienförhållanden.

– De flesta tips är anonyma. Vi tror att en hel del kommer in från anställda.

Som problematiskt ser han hälsokost som säljs via nätet och pulver för att gå upp och ner i vikt. Där har man hittat oroväckande innehåll som bly, arsenik, hormoner och amfetaminliknande läkemedel.

Han anser att ett problem är att det är relativt låga straff för livsmedelsbrott.

– Jag tror att det skulle behövas fängelse i straffskalan. Det skulle fungera avskräckande för oseriösa företag. Det skulle också ge polisen mer möjligheter att utreda och göra det möjligt med till exempel telefonavlyssning.

• Är inte prispressen det stora problemet? 

– Ja, vi konsumenter är medskyldiga när vi väljer att köpa billigt. Om priset är för bra, då är man förmodligen lurad.

Han menar samtidigt att många larm inte är så farliga. De behöver snarare snackas ned, det gäller till exempel rester av bekämpningsmedel som finns i bananskal. Man äter ju inte skalen.

•Tycker du att vi borde ändra lagen och utöka meddelarskyddet till att gälla även inom den privata sektorn?

– Det är fyra utredningar som har tittat på det här och man har inte funnit någon bra lösning. Det blir för stor risk att konkurrensen tar skada. Företag kan börja anmäla varandra. Jag har följt det här på nära håll på Svenskt Näringsliv och vi har konstaterat att det finns hemligheter inom de privata företagen som är viktiga för konkurrenskraften och som inte får röjas, säger han och tillägger.

– Jag är i grunden för öppenhet, men jag vet inte hur man ska lösa konflikten med den anställdes lojalitet till arbetsgivaren. Livsmedelsombudsman kan vara ett första steg.