”Det känns bra att vi inte behöver nalla av strejkkassan igen”

För första gången sedan 1998 har Livs fackliga verk­samhet gått med plus. För­bundsordförande Hans-Olof Nilsson är påfallande nöjd med 2011 års bokslut och ser det positiva resultatet som ett kvitto på att den nya organisationen funge­rar som det var tänkt.
– Jag tror att vår nya organisation bidragit till att vi fått bättre kontroll på våra utgifter. Vi kan nu erbjuda samma verksamhet till en lägre kostnad, säger Hans-Olof Nilsson.
Han kan dock inte lova att ett positivt resultat kommer att bli regel framöver. Det är framför allt den höga arbetslösheten som är ett orosmoment. I slutet av april var 384000 personer öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd. Det är 14000 fler än för ett år sedan och motsvarar 8,2 procent av arbetskraften.

Svårstyrda kostnader
– Våra kostnader för arbetslöshetsavgift och för inkomstförsäkring är svåra att styra över. Om arbetslösheten inom vår bransch skjuter i höjden ökar också våra kostnader dramatiskt, säger Hans-Olof Nilsson.
Samtidigt tillstår han att 2011 års positiva resultat känns väldigt bra. Förutom att den fackliga verksamheten gick med plus 4,4 miljoner så hade förbundet ett sammanlagt överskott på plus 17 miljoner kronor.
­– Vi kan med fog säga att vi fått bättre kontroll på ekonomin. Och vi har inte dragit ner på den fackliga verksamheten utan det som hänt är att vi har blivit mer effektiva.
Han understryker att den uttalade målsättningen, som det finns kongressbeslut på, är att den fackliga verksamheten ska gå plus minus noll. Uppvisar förbundet ett positivt resultat i övrigt, ofta tack vare vinst på kapital, så ska dessa pengar gå till att förstärka strejkkassan.
– Tyvärr har vi tvingats att nalla på strejkkassan i flera års tid på grund av att den fackliga verksamheten gått med minus. Det känns bra att inte tvingas att göra det i år igen.
Ett annat orosmoln utöver ökad arbetslöshet är medlemsutvecklingen. Den har varit negativ i ganska många år. För 20 år sedan hade Livs 62000 medlemmar, i slutet av 2011 var antalet 33300.
– Många jobb har gått förlorade på grund av rationaliseringar som har varit nödvändiga för att den svenska livsmedelsindustrin ska vara konkurrens­kraftig. Samtidigt finns det många som är oorganiserade som vi borde se till att organisera, säger han och fortsätter:
– Till Livs kongress nästa år så kommer vi att ta fram exakt hur organisationsgraden ser ut för att på så sätt få fram hur stor potential det finns när det gäller medlemsvärvning. Den kunskapen saknar vi idag, vi vet bara på ett ungefär hur det ser ut.

Extern arbetskraft
Det är inte bara den verkliga organisationsgraden som förbundet vill få fram utan även hur mycket extern arbetskraft det finns på arbetsplatserna, till exempel inhyrda från bemanningsföretag.
– Vi ska organisera alla, även inhyrda och sommarjobbare, understryker han.
• Finns det någon smärtgräns när det gäller förbundets storlek?
– Nej, det finns det inte som jag ser det. Tack vare det nya sättet att organisera oss kan vi lätt ställa om. Den nya organisationen fungerar som ett dragspel när det gäller våra möjligheter att hantera kostnaderna. Ett bevis på det är att vi lyckats behålla antalet lokal­ombudsmän samtidigt som vi fått mer resurser till att bilda klubbar.