Det blir allt vanligare med kameraövervakning på jobbet. Trots detta har den statliga utredning som ser över lagen om kameraövervakning inte ens funderat på vilka regler som ska gälla i arbetslivet.
”En icke existerade fråga” eftersom ingen tryckt på, heter det.

[Ur nummer: 11/2004] Arbetsgivare riggar kameror efter behov. Det kan vara vid utlastning, vid in- och utpassering, i korridorerna och till och med i produktionen. Så är det till exempel på det nystartade Hilton Food Group i Västerås, där ICA:s köttfärs packas, vilket mål&medel berättade om i förra numret. 
– Arbetsplatserna får inte bli fängelser med kameror som övervakar de anställda. Då har vi hamnat helt snett, säger Åke Södergren, Livs förbundsordförande.
Efter att arbetsgivaren förhandlat enligt MBL och satt upp en skylt om teveövervakning är det fritt fram att montera extra ögon.
Den svenska lagen om allmän kameraövervakning hindrar inte ens kameror i omklädningsrummen.
– Den här utvecklingen är oroande, fortsätter han. Det finns idag ingen lag som ser till arbetstagarnas intresse av personlig integritet.
– Relationerna på en arbetsplats måste bygga på ett ömsesidigt förtroende. Jag skulle inte vilja ha en kamera i taket som iakttog mig hela dagen på jobbet, säger Åke Södergren.

Utredning om kameror
2002 kom en offentlig utredning som såg över lagen om allmän kameraövervakning.
Hovrättsassessorn Viveca Lång var med och jobbade med betänkandet och är den som ska skriva ihop ett lagförslag.
Det här med kameraövervakning på arbetsplatsen och de anställdas behov av personlig integritet, säger hon att hon inte ens har funderat på. Det är en icke existerande fråga för henne, eftersom den inte har funnits med i direktiven och ingen har sagt åt henne att tänka på det.
– Om det inte finns något beredningsunderlag kan jag heller inte ta ställning, säger hon.
Arbetet med lagrådsremissen ska vara klart 2005 och därefter ska det läggas fram för riksdagen, så det börjar bli ont om tid. Någon behöver skriva till Viveca Lång och säga att det här med personlig integritet på arbetsplatsen är viktigt och behöver utredas.
Förslagsvis ska en sådan skrivelse komma från LO och TCO eller något fackförbund. 
Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, säger att skyddet för arbetstagarnas personliga integritet är dåligt i Sverige.

Teknisk utveckling
– Inte minst med tanke på den tekniska utvecklingen är det viktigt att vi även i Sverige får en lag som reglerar denna fråga. Ny teknik gör det möjligt att övervaka, kontrollera och undersöka allt mer av arbetstagarnas personliga förhållanden. Det är en djupt kränkande och obehaglig utveckling. Dessutom innebär det att arbetsgivaren får allt större makt över de anställda, säger Dan Holke.
Han inser att det ibland kan finnas ett legitimt arbetsgivarintresse av att övervaka de anställda, men det måste alltid vägas mot skyddet av den personliga integriteten. Personalens säkerhet kan vara ett skäl som kan godtas i vissa fall, men han menar att det borde finnas ett större fackligt inflytande. 
– Om arbetsgivaren har tunga skäl kommer de anställda genom facket acceptera åtgärderna men inte annars. Facket kan som det är idag inte lägga veto mot övervakningen, säger Dan Holke.

Ny lag i Finland
I Finland finns från och med den första oktober en lag med bestämmelser om villkoren för kameraövervakning på arbetsplatsen.
Enligt den finländska LO-juristen, Timo Koskinen, tillåter inte den finska lagen någon allmän kamera-övervakning. Att använda livsmedelssäkerhetsargument skulle inte gå i Finland.
– Det som är tillåtet enligt finsk lag är övervakning av säkerhetsskäl av ett bestämt arbetsställe, till exempel en maskin där det finns risk för att en arbetstagares hand kommer i kläm. I det fallet kräver lagen att någon verkligen följer med kamerabilden och kan ingripa i en nödsituation.
Timo Koskinen menar att Sverige också skulle behöva ett lagrum om kameraövervakning på arbetsplatserna.