Regeringen vill avkriminalisera de flesta brott mot arbets­miljölagen, och föreslår nu att straff ska ersättas med sanktionsavgifter. Samtidigt ändrar man högsta belopp för en sanktionsavgift från 100000 till 1 miljon kronor.
Regeringen har lämnat ett förslag till lagrådet som innebär att nästan alla direkt straffsanktionerade bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter tas bort och ersätts med sanktionsavgifter (i dag är cirka 170 bestämmelser direkt straffsanktionerade).
Straff behålls bara för överträdelser av bestämmelserna för minderåriga i arbetslivet, för lämnande av oriktiga uppgifter till en tillsynsmyndighet, för borttagande av skyddsanordning och för den som inte anmäler olycksfall och allvarliga tillbud till Arbets­miljöverket. Dess­utom behålls straff för brott mot föreläggande eller förbud som inte för­enats med vite.
Syftet med regeringens förslag, som i huvudsak överensstämmer med den så kallade Arbetsmiljösanktions­utredningen förslag (se Mål&Medel nummer 9/2011) är att få ett effektivare sanktionssystem, och en bättre arbetsmiljö.
En stor del av de åtalsanmälningar som nu görs leder inte någonvart. Med sanktionsavgifter behöver inte polis och åklagare kopplas in utan Arbetsmiljöverket behåller kontrollen över ett ärende hela vägen.
Sanktionsavgift ska betalas även om det inte ligger uppsåt eller oaktsamhet bak­om en överträdelse av reglerna och det är den som drev verksamheten där överträdelsen skett som får betala. Bevisfrågan blir enklare och överträdelser borde därför oftare än i dag, och snabbare, kunna leda till sanktion.
Ändringarna i arbetsmiljö-lagen föreslås börja gälla 1 juli 2014. Brottsbalksbrotten, det vill säga arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död eller kroppsskada eller framkallande av fara för annan, berörs inte av regeringens förslag