Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att se över vilka konsekvenser det moderna arbetslivet får för arbetsmiljön och om gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar är ändamålsenliga.
Utredaren ska dessutom ta ställning till om regionala skyddsombud ska få tillträdesrätt även till arbetsställen där den fackliga organisationen saknar medlemmar.
Det moderna arbetslivet innebär nya företeelser som inte fanns eller var lika vanliga när arbetsmiljölagen trädde i kraft 1978, konstaterar regeringen i utredningsdirektiven. Tidsbegränsade anställningar har blivit vanligare och inhyrd arbetskraft används i större utsträckning. Större företag väljer i högre grad att lägga ut produktionen utanför det egna företaget och köper tjänster istället för att ha egna anställda (outsourcing). Inom vissa branscher blir så kallade falska egenföretagare allt vanligare, likaså långa underentreprenörskedjor.

Det saknas emellertid en uppdaterad och bred kartläggning av vilka utmaningarna är i det moderna arbetslivet i Sverige.
Regeringen har nu utsett Kurt Eriksson, tidigare chefsjurist på Medlingsinstitutet och förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, till särskild utredare för att undanröja denna brist.
Han ska kartlägga vilka trender och nya former för arbete som förekommer i Sverige i dag, hur vanliga de är och inom vilka branscher de förekommer. Han ska redovisa utmaningarna med dem, sett ur ett arbetsmiljöperspektiv och med fokus på ansvaret för arbetsmiljön.
Det moderna arbetslivet innebär flexibla lösningar på arbetsmarknaden, vilket kan ha positiva effekter på sysselsättningen genom att det blir enklare att matcha efterfrågan och utbud av arbetskraft, påpekar regeringen. Det kan dock även innebära att arbetsmiljöansvaret för enskilda personer riskerar att falla mellan stolarna. Detta kan leda till ohälsa, arbetsolyckor och i värsta fall dödsolyckor.

Utredaren ska därför:
• analysera och bedöma om gällande bestämmelser om arbetsmiljöansvar är ändamålsenliga med tanke på det moderna arbetslivets utmaningar, och
• peka ut eventuella brister i regelverket.
Denna del av uppdraget ska redovisas till regeringen senast 14 december i år.
Regeringen anser att de regionala skyddsombuden har en viktig roll i att uppmärksamma arbetsmiljörisker när det gäller arbetsställen som saknar ett organiserat lokalt skyddsarbete, och att det finns skäl att se över deras tillträdesrätt och befogenheter.

Utredaren ska därför:
• ta ställning till om regionala skyddsombud ska få utses även för arbetsställen där den fackliga organisationen saknar medlemmar,
• analysera och bedöma om deras befogenheter i så fall är ändamålsenliga med tanke på det moderna arbetslivets utmaningar, och
• ta fram nödvändiga lagförslag.
Uppdraget beträffande de regionala skyddsombuden ska redovisas senast 31 mars 2017.