”Att vilja skrota industriavtalet är oseriöst”

Nr 7-8/2019

– Att skrota industriavtalet vore förödande för Sverige. Det riskerar att slå tillbaka på alla löntagargrupper på hela arbetsmarknaden, eftersom Sverige är ett litet exportberoende land, säger Eva Guovelin, Livs förbundsordförande.

Den modell för lönebildning som fackförbunden inom 6F – Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko – presenterade i juni väcker debatt. 6F menar att dagens modell där parterna inom industrin bestämmer löneökningarna för alla branscher i Sverige har spelat ut sin roll.
Modellen har misslyckats med att minska klyftorna mellan mans- och kvinnodominerade yrken, menar de. Sedan 2009 har det knappt skett någon utjämning alls mellan könen bland arbetare.
– Ett stort problem i dag är att industrin bestämmer löneökningstakten i procent. Procentuella ökningar leder till ökade klyftor vilket har gynnat tjänstemännen, säger Magnus Pettersson, Fastighets och 6F:s ordförande.

6F föreslår en ny modell med kraftfulla låglönesatsningar för alla med lön under 28 000 kronor per månad. Det kommer att särskilt gynna kvinnorna.
Löneökningarna ska styras av inflationsmålet och inte som idag av löneökningarna i vår omvärld. I den nya modellen ska de centrala fackliga parterna LO och PTK förhandla om arbetsmarknadens löneökningstakt gentemot arbetsgivarna.

Eva Guovelin håller inte med. Hon menar att 6F:s förslag skulle vara en farlig väg för svensk lönebildning och Sverige.
– Vi har, tillsammans med övriga förbund i Facken inom industrin, länge välkomnat en konstruktiv diskussion om hur Industriavtalet kan utvecklas, men att föreslå att det skrotas är helt enkelt inte seriöst.
Hon vill påminna om den framgång som Industriavtalet varit och är för Sverige. Det har gett reallöneökningar och stärkt den svenska konkurrenskraften. Utan en industri som är internationellt konkurrenskraftig ökar arbetslösheten i många branscher och då sjunker lönerna för alla.

Vad gäller jämställdheten refererar hon till LO:s lönerapport 2018 som visar att löneskillnaderna mellan könen, både för arbetare och tjänstemän minskar inom ramen för Industriavtalet.
Kvinnors löner ökade med en halv procent mer om året än mäns löner mellan 2015 och 2017.
– Vi har gjort både låglönesatsningar och en särskild lönesatsning på undersköterskor. Lönerna måste bli jämställda. I arbetet för jämställda löner är industrinormeringen inte problemet, utan en del av lösningen, konstaterar hon.