Avtalsrörelsen drar nu igång på allvar i och med att Livs och Livsmedelsföretagen (Li) växlade krav den 21 december. Livs kräver löneökningar på 745 kronor i månaden medan Li vill hålla igen rejält och frysa lägstalönerna.

– Vi har helt motsatta krav som bygger på helt olika bilder av hur det går för industrin. Vi menar att konjunkturerna pekar uppåt medan Livsmedelsföretagen hävdar att det ser väldigt mörkt ut, säger Gerald Lindberg, Livs andre ordförande och avtalsansvarige.
När det gäller Livs löneökningskrav på 745 kronor i månaden, så har det presenterats tidigare då det ingår i Facken inom industrins plattform. Där ingick även krav på ettårigt avtal.
I de krav som Livs lämnat över till Li ingår också krav på en lönepott om 428 öre i timmen och en individgaranti om minst 259 öre per timme. I de fall de lokala parterna på arbetsplatsen inte kan enas om fördelning av potten ska 90 procent (385 öre per timme) av löneutrymmet betalas ut generellt, det som brukar kallas för stupstock.
– Det här är ett incitament för båda parter att göra upp i lokala förhandlingar och det är vårt viktigaste krav vid sidan om löneökningar. Vi har tidigare gått ifrån detta med stupstock men tvingas nu kräva det igen. Li har bäddat för detta genom Li:s rådgivning som ställt till problem lokalt, säger Gerald Lindberg.

Medan Livs vill höja lägstalönerna vill Li frysa dem något som Gerald Lindberg är klart emot.
– Det är viktigt att hålla uppe nivåerna på lägstalönerna. De är vårt skyddsnät. När ackord och lönesystem sägs upp så riskerar man att hamna på dessa löner, förklarar han.
I debatten har Li lyft fram det låga löneläget i Litauen för att få belägg för att lägstalönerna i Sverige är för höga. Det har fått Gerald Lindberg att se rött.
– Jag förstår inte varför de gör det, jämför Sverige med länder som har bland de lägsta lönerna i Europa. Det är så dumt och inte ett dugg relevant. En avtalsrörelse är betydligt mer allvarsam än så.

Och medan Li vill ha ökad flexibilitet vill Livs ha mer ordning och reda när det gäller arbetstiderna.
– Vi vill att arbetstidsscheman ska upprättas för längre perioder och att eventuella förändringar i schemana endast ska kunna ske då dessa ändringar är av längre karaktär, berättar han.
I de krav som Livs överlämnat finns också krav på avsättning till deltidspensionssystemet. Hur stor den ska vara har inte preciserat, står att 0,x procent ska avsättas av löneutrymmet.
– Det hänger ihop med hur nivåerna blir i övrigt och avtalets längd, förklarar Gerald Lindberg.
På grund av den brist på ordning som råder på många företag så har Livs också framfört krav på kopia på anställningsbevis till lokal facklig organisation samt arbetsgivarintyg till berörd arbetstagare inom två veckor.
– Ja, det är nästan löjligt att vi ska behöva ställa dessa krav men problemen är så stora att vi tvingas lyfta detta.

• Slutligen, samordningen inom LO har spruckit och det finns nu andra fackförbund, 6F, som kräver 3,2 procent. Har Facken inom industrin med 2,8 procent lagt sig för lågt?
– Nej, de krav vi ställt är balanserade. Jag tror att Facken inom industrin är bättre på att formulera krav som tar hänsyn till industrins konkurrensförutsättningar än vad 6F är. Jag utgår också från att det blir industrins lönenivå som blir normerande.