Regeringen kommer att gå vidare med överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv istället för de förslag till lagändringar som presenterats i den statliga utredningen.
Att PTK till skillnad från LO, valt att säga ja till Svenskt Näringslivs slutbud har fått långtgående konsekvenser. Det innebär att Las-frågan går in i en ny fas.
– I LO:s styrelse kunde vi inte säga annat än nej till Svenskt Näringslivs slutbud. Det saknades balans. De frågor som är viktiga för oss, som låg till grund för att vi tog initiativ till förhandlingarna om trygghet och omställning, hade inte fått en tillräckligt bra lösning, säger Eva Guovelin, Livs förbundsordförande, och fortsätter:
– Även om vi sagt nej till Svenskt Näringslivs slutbud kan jag förstå att regeringen hellre går vidare med det som utgångspunkt än med Toijer-utredningen.
Men det finns en hel del frågetecken kring hur överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv ska ligga till grund för lagändringar.
Eva Guovelin understryker att tryggheten på arbetsmarknaden behöver förbättras.
– Våra medlemmar har behov av mer trygghet inte mindre. Jag förväntar mig att regeringen gör allt för att räta upp den obalans som finns i överenskommelsen.

Hon är inte direkt förvånad över att PTK (som förhandlar för drygt 900 000 tjänstemän) valde att säga ja till Svenskt Näringslivs slutbud då arbetarkollektivet och tjänstemannakollektivet har olika problem vad gäller anställningstrygghet och andra trygghetsfrågor.
– Det har väl varit avgörande för PTK, utan att recensera beslutet, att fördelarna övervägde förmodar jag.
Eva Guovelin tror inte på fortsatta förhandlingar mellan LO och Svenskt Näringsliv.
– Jag skulle nog vilja hävda att den dörren är stängd.
Det som i stället sagts är att det nu är upp till de enskilda LO-förbunden att besluta hur de vill gå vidare. Flera har signalerat att de överväger att lyfta in las-frågorna i avtalsrörelsen.
– Det är den klassiska fackliga vägen att gå, att vi försöker lösa frågorna i kollektivavtalsförhandlingar så långt det är möjligt. Det vi gjorde var ett försök att göra gemensam sak och göra överenskommelsen bredare, säger hon och fortsätter:
– Jag har svårt att se att ett enskilt förbund kan ro hem ett omställningspaket av den här digniteten. Men enskilda delar går säkert att hantera i en avtalsrörelse om man bestämmer sig för det.
Alla förbund har sina egna hjärtefrågor som de drivit i las-förhandlingarna, även Livs.
– Flera av de bekymmer som vi försökt få en lösning på delar vi med de andra förbunden, hit hör visstidsanställningar som staplas med olika former av vikariat. Hit hör också inhyrda som är inne längre än bara vid tillfälliga toppar, säger hon och tillägger:
– Tittar vi på hur uppsägningsförhandlingarna sett ut hos oss under lång tid så har det handlat mycket om strukturomvandling och arbetsbrist. Det gör att omställning för oss som förbund är superviktigt. Vad gäller slutbudet så hade vi kommit ganska långt när det gäller omställning, det såg bra ut.

För Livs del har det inte gått att i efterhand lyfta in dessa frågor i avtalsrörelsen.
– Vi lämnade våra krav i december förra året och kan inte enligt industriavtalet komma med nya krav efter det, förklarar Eva Guovelin.
Däremot så finns det inget som hindrar att Livs tar upp detta i kommande avtalsrörelser.
Det är inte lätt att hålla reda på alla turer som varit och som ledde fram till Svenskt Näringslivs slutbud som förkastades av LO.
Värt att upprepa är att förhandlingar inleddes redan 2017 med Svenskt Näringsliv om trygghet och omställning på initiativ av LO. Dessa förhandlingar försvårades rejält av januariavtalet och skrivningen som Liberalerna och Centern fick igenom, att las ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet och att en utredning skulle tillsättas vars förslag skulle utmynna i en proposition 2021 om inte parterna kom överens.
De flesta är nog eniga om att parterna verkligen försökt att komma överens trots att det skett under vad LO betraktat som pistolhot.
– Vi har varit tydliga hela tiden med att vi inte tycker att politikerna ska lägga sig i detta, det är något som vi parter ska hantera och det kommer vi fortsatt att försöka göra även om förhandlingarna denna gång inte lyckades, säger Eva Guovelin.
De stora stötestenarna, att döma av debatten efteråt, har varit att komma överens om turordningen vid uppsägningar och begreppet ”saklig grund” som arbetsgivarna velat byta mot ”sakliga skäl”.

Det är svårt att sia om vad som kommer att hända nu. I värsta fall kan las-frågan leda till regeringskris om Vänsterpartiet inte är nöjda med regeringens beslut att gå vidare med överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK när LO sagt nej. Att det väntar en tuff tid är inte heller något som Eva Guovelin sticker under stol med.
– Å andra sidan så är det nu som vi som sitter i ledningarna måste visa handlingskraft. Sedan har vi lite olika ingångar i vår syn på vad det innebär. Det ska bli intressant att se vad som händer, säger hon och fortsätter:
– Det kunde ha blivit en historisk uppgörelse med lösningar för lång tid framåt. Det kan det bli ändå på arbetsmarknaden men med oss på läktaren och det är ingen bra lösning.

Fakta • Om LAS-utredningen

Utredningen En moderniserad arbetsrätt av Gudmund Toijer, som regeringen den 29 oktober beslutat att inte gå vidare med, innehåller en hel del förslag som direkt skulle påverkat balansen på arbetsmarknaden. Några av utredningens förslag är:
* Fem personer ska kunna undantas från turordningsreglerna och då även i större företag.
Att det inte ska gå att ogiltigförklara uppsägningar i företag med femton eller färre anställda.
* Den som tack vare lång anställningstid idag får behålla anställningen i samband med arbetsbrist där de egna arbetsuppgifterna upphör kommer i framtiden inte ha rätt till skälig tid för upplärning eller omskolning till ny arbetsuppgift utan arbetsgivaren kan direkt ställa krav på kompetens för den nya arbetsuppgiften om anställningen ska bestå.
* Det blir skärpt ansvar för arbetsgivaren vad gäller kompetensutveckling.