– Det nya arbetsmiljö-avtalet får inte bli ännu ett blad att sätta in i pärmen. Det handlar om att göra något av det här: formulera våra egna frågor. Vi måste sätta upp ett antal mål och prioritera, vad gör vi först och vad gör vi sen. Vi orkar inte göra allt på en gång, säger Sven Jacobsson.

[Ur nummer: 11/2004] Det stora engagemanget finns hos Sven Jacobsson, studieansvarig på Livs avdelning 5 Malmö, fast på ett lågmält sätt. Han försöker ta fasta på ett personligt ansvar:
– Det är du som skyddsombud som ska ta tag i detta, säger han.
Så hur ska det gå till? Flera skeptiska röster hörs bland det 30-tal skyddsombud som samlats i Livs lokaler på Folkets hus i Malmö.
Martin Brobeck från Swedish Meats i Kävlinge menar att det finns en stor risk att det bara blir en pappersprodukt. Arbetsgivaren säger att man ska göra något, men sedan händer inget. Det är den gamla vanliga visan om penningbrist och kommande planer på omflyttningar och nedläggningar av produktionen.
Mikael Strandberg, regionalt skyddsombud i avd 3 Eslöv och en av ledarna för utbildningen förklarar att det centrala avtalet, som är mycket knapphändigt, ska kompletteras med lokala.
– Det gäller att vi i de lokala avtalen formulerar i detalj hur vi vill ha det. Tillsammans med arbetsgivaren ska vi prioritera vad som ska göras och så ska vi följa upp att det verkligen sker och om det inte sker är det ett avtalsbrott.

Med arbetsgivarna
Arbetsgivaren och fackklubben tecknar avtal om att följa det som finns i lagen. Bristerna i arbetsmiljön blir därmed både ett brott mot lagen och ett brott mot det lokala avtalet.
– Men det är viktigt att komma ihåg att om vi ska komma någon vart så behöver vi driva det gemensamt med arbetsgivaren, säger Mikael Strandberg.
Det gäller alltså att prioritera. Vilka är de största problemen?
Sven-Gunnar Persson säger att bullret och draget är det största problemet på Swedish Meats i Kävlinge.
Roger Axelsson håller med:
– Som det är nu behöver vi hörselskydd hela tiden och det känns tråkigt. Man kan inte prata med varandra.
Och vad gör man åt det? Ja, alla lösningar kostar pengar och då stöter det på patrull. Det gäller till och med en så enkel sak som att byta bläckstråleskrivare i paketeringen till en ny modern för att minska på användningen av kemiska lösningsmedel.
Pengabristen är problemet.
Det gäller också utbildningar som är arbetsgivarens uppgift att ge, allt enligt arbetsmiljöavtalet.
Sven Jacobsson menar att frågan måste tacklas från ett annat håll.
– Då får ni fråga vad det kostar att inte göra det. Ni får kräva en alternativkostnad. Det finns ett pris för det också, inte bara i mänskliga skador, utan i sämre effektivitet. Klubbstyrelsen har möjlighet att med hjälp av MBL och det nya arbetsmiljöavtalet begära fram en kalkyl på vad det kostar att fortsätta att köra den gamla maskinen jämfört med att byta till en ny.
I arbetsmiljöavtalet står det: ”Vid MBL-förhandling angående viktigare förändring av arbetstider, bemanning och arbetsorganisation ska konsekvenserna av ändringarna analyseras och ingå som en naturligt inslag i förhandlingsprocessen.”

Fönsterlöst pausrum
Martin Brobeck, som jobbat tio år i charken på Swedish Meats i Kävlinge, menar att trivseln är det stora arbetsmiljöproblemet:
– Jag skulle till exempel vilja att det öppnades ett fönster i pausrummet, så att vi kunde se vad det är för väder, om det är sol eller regn. Det betyder mycket för att man inte ska känna sig isolerad. Men företaget säger att man inte har råd.
Han menar att underbemanning är ett stort problem, men att den till stor del beror på sjukfrånvaro och att företaget inte orkar ta reda på varför så många blir sjuka.
* Hur kommer man åt det psykosociala?
– Man skulle behöva få upp-skattning säger Anneli Bertilsson. Någon som säger att det har gått bra. Att vi har gjort ett bra jobb.
Martin Brobeck minns fortfarande när de slet som sjutton för att bli klara och produktionschefen dagen efter bjöd på middag i matsalen.
– Det är det som saknas, ett sådant personligt bemötande, säger han.
Sven Jacobsson fortsätter att mata argument. Han säger att det gäller att få företaget att inse att det också kostar pengar att inte satsa på utbildning, att inte ha rätt utrustning.
– Det leder till övertid och helgkörning för att ta igen det man missat och om kunderna blir missnöjda kunder är det risk för att de egna jobben går förlorade. Allt det här hänger ihop. Vi får vår lön för att vi producerar varor som kunderna vill ha. Vi ska göra det till rätt pris och rätt kvalitet. Gör vi inte det kommer några andra att konkurrera ut oss.
Andreas Eek, skyddsombud på Skånemejerier i Malmö, undrar om det finns någon paragraf i arbetsmiljölagen som man kan hänvisa till för att driva igenom luftkonditionering i en truck. Han har en arbetskamrat som måste sitta i en hytt där det är under sommaren kan vara uppåt 39 grader. Det borde finnas någon möjlighet att tvinga fram en förändring.
Det blir fart på kursledarna som söker på Arbetsmiljöverkets hemsida efter någon lämplig föreskrift och hittar en som heter ”Arbete i starkt värme”. Den kanske går att använda.
– Du får ringa arbetsmiljöinspektionen i Malmö och fråga.
Sven Jacobsson undrar om någon använt sig av skyddsombudsstoppet. Det ska användas i akuta lägen.

Stoppade arbetet
Som skyddsombud har man rätt att stoppa arbetet om man bedömer att det finns en omedelbar fara för liv och lem.
Anders Hjalmarsson från Lithells i Malmö säger att han gjort det. Det var när han jobbade på Foodia i Staffanstorp och problemet var att det saknades två personer vid ett band och det fanns fara för att en kvinna skulle skada sig när hon sprang runt maskinen för att hinna med. Han la ett stopp och arbetsledningen åtgärdade det på tio minuter. Yrkesinspektionen behövde inte ens komma. De placerade om två personer så att det blev full bemanning.
För lite folk vid banden är det stora problemet, menar han. Utredningar om vilken bemanning som behövs måste göras på ett ordentligt sätt, gärna med hjälp av företagshälsovården och skyddsingenjörer. och så ska man teckna ett lokalt avtal om det man kommit fram till.
Också på Pågens är det stora problemet att det saknas folk. Annars säger både Inger Westerberg och MariLouise Larsson att det arbetsmiljön är bra.
– Vi ringer till en pool, säger MariLouise Larsson. Ofta säger de att alla redan är utlånade.
Roger Kronhamn säger att det kan bli riktigt marigt på natten om det fattas någon.
* Kan ni använda skyddsombudsstopp?
– Nej, det gör man inte för att det fattas folk, säger MariLouise.
– Det finns bemanningsplaner men de följs inte, konstaterar Roger Kronhamn.
– Det måste till något långsiktigt, mer utbildning så att fler kan gå mellan avdelningarna, säger Inger Westerberg.

Ordning och reda
Hon menar att kvalitetssäkringssystemet, BRC-programmet, har varit positivt. Det ska vara ordning och reda och det ska fyllas i papper. Det har gjort att arbetsmiljön blivit bättre. Det kommer inspektörer utifrån som kontrollerar och uppdagas det stora brister i rutinerna förlorar företaget certifikatet.