På SKF i Göteborg har man ett lönesystem som till hundra procent bygger på metallarbetarnas kompetens. Det finns ingen personlig lönedel.

Flera klubbar inom Livs tycker att lönesystemet på SKF i Göteborg är intressant. Det togs fram i samband med IF Metalls kongress 1986. Det var en tid då fackförbunden, inklusive Livs, försökte utveckla något som man kallade ”Det goda arbetet”.
– Vi ville bort från ackordet, säger Martin Björkman, ledamot i klubbstyrelsen på SKF, som är den som brukar anlitas för att förklara hur deras kompetenslönesystem fungerar.

Martin Björkman började 1989 på den stora fabriken som har tusen anställda och tillverkar olika lager som säljs över hela världen.
– Jag kan inte förstå det här behovet av att bedöma olika personer. Det blir ingen glad av och det är ju inte heller relevant. Det enda som är relevant är att jag har den kompetens som krävs och att jag kan göra mitt jobb.
Denna enkla premiss har i 30 år varit utgångspunkten för Metallklubben och företagsledningen på SKF i Göteborg. Det kallas för gruppbaserad organisation, GBO.
Men först måste sägas att det finns en bas, en grundnivå, och det är 3-årig teknisk gymnasieutbildning. Det krävs av alla som ska få jobb på SKF. Därefter byggs kompetensen på i olika steg. Det är inte alls komplicerat. Varje arbetsgrupp på SKF har sitt område. Det kan vara transport, el, service, tillverkning.

En partssammansatt arbetsgrupp, bestående av representanter från företaget och IF Metallklubben, tar emot arbetsbeskrivningar från de olika avdelningarna för att sedan värdera den kompetens som behövs på området.
– Det här är inte frågan om en förhandling utan den partssammansatta gruppens uppgift är att komma övere1ns om en värdering. Varje steg beräknas ta ett år att lära sig.
Hur många steg det är kan variera från område till område. Först lär man sig basuppgiften, där lönen är 25 010 kronor. Därefter plussas lönen på för varje kompetenssteg som tas. Ett kompetenssteg ger 645 kronor. Antalet kompetenssteg varierar mellan ett till 15 beroende på hur mycket kompetens som behövs för att säkerställa driften.
Svårare än så är det inte. För Martin Björkman i IF Metallklubben gäller det att motivera medlemmarna att ta så många steg i kompetenstrappan de kan. Det är ingen som hindrar någon från att försöka utvecklas, tvärtom.
Företaget ser det som ett plus om kompetensen bland de egna anställda ökar. Det är en fördel i den allt hårdare internationella konkurrensen.
– För några tar det längre tid att lära sig ett steg. För andra går det snabbt. Människor är olika och man vill olika mycket med sitt jobb, säger han.

Det viktiga är själva inställningen. Att det är kompetensen som räknas och att målet är att utvecklas i yrket. Det tjänar alla på, både företaget och de anställda.
– Utgångspunkten är att ingen ska hindras från att försök lära sig något nytt, även om man ibland kan få vänta, då alla inte kan vara på utbildning samtidigt. Ju högre kompetens som finns på arbetsområdet, desto mindre sårbar blir verksamheten. Dessutom leder ökad kompetens till mer flexibilitet, vilket är en fördel för företaget. Kompetens och löneutveckling är ju något som den anställde vill ha.