Proteströrelsen i Hongkong har utvecklat en ny strategi i kampen för demokrati och fackliga rättigheter. Det berättar Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för det fria facket HKCTU, i ett samtal på video-länk med Livs ordförande Eva Guovelin.

Det är två dagar efter att Lee Cheuk-yan själv i egenskap av facklig ledare stod inför rätta i Hongkong för sitt deltagande i de folkliga protesterna i augusti och september förra året.
De nationella säkerhetslagarna, som antogs i slutet av maj i år, begränsar hongkongbornas frihet och politiska rättigheter, inklusive rätten att bilda fria och oberoende fackföreningar. De tillåter kinesiska säkerhetsstyrkor att verka fritt i Hongkong.
Svenska LO antog på sin kongress den 15 juni ett skarpt uttalande där man kräver att Lee Cheuk-yan omedelbart ska försättas på fri fot, att politiska och fackliga rättigheter respekteras i Hongkong samt att det internationella samfundet fördömer Kinas agerande.

I Palmecentrets Studio Solidaritet är det en obruten och ändå optimistisk Lee Cheuk-yan som deltar på video-länk. Han säger att många arbetare som deltagit i protesterna i Hongkong vill gå med i facket och bilda egna fackföreningar som en plattform för att bli starka.
– Om du protesterar blir du slagen av polisen och när du går till valurnan för att rösta blir du varse att röstförfarandet i Hongkong är väldigt orättvist. Så vad kan du göra? Jo, du tänker att du kanske kan gå ut i strejk i augusti. Då behöver du inte bli slagen av polisen på gatan utan du kan bli stark genom att strejka.
HKCTU-facket, som Lee Cheuk-yan leder, arbetar med att försöka få denna nya våg av protesterande hongkongbor att bilda fackföreningar och gå ut i en politisk strejk.
– Vi förklarar för dem att det inte är enkelt att gå ut i politisk strejk. Ni måste också bedriva kamp på arbetsplatserna, särskilt när det är coronatider och mycket arbetslöshet och arbetare behandlas dåligt på arbetsplatserna. Så vi måste kombinera de två sakerna: politisk kamp och arbetsplatskamp. Då kan vi bli starka.

Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret som leder videosamtalet, konstaterar att Lee Cheuk-yan ändå är positiv trots alla svårigheter.
Det finns olika uppfattningar om hur fackföreningar i den demokratiska världen ska stödja arbetarna i Hongkong och Kina. En linje har varit att det går att samarbeta med det statskontrollerade kinesiska facket, ACFTU, och hon undrar om Livs ordförande tycker att det är en naiv uppfattning.
– Ja, det har jag redan sagt, säger Eva Guovelin, som under samtalet berättat att Livs tillsammans med den fackliga federationen IUL var engagerade i bildandet av HKCTU, vilket ägde rum 1990. För Livs var det självklart att stödja denna organisation, då det är den enda fria fackföreningen i Kina.
Eva Guovelin konstaterar att det inte är möjligt för hongkongborna att ensamma stå upp mot regimen i Peking.
– Därför är det kanske nödvändigt för det internationella samhället att ta till ekonomiska åtgärder mot Kina, säger hon.

Coronapandemin har på ett tydligt sätt avslöjat vari problemet ligger. Många länder är beroende av Kina i många avseenden och det är oroande. Det är dags att upphöra med att vara naiv, anser hon.
– Vilket stöd behöver ni? frågar Anna Sundström och vänder sig till Lee Cheuk-yan.
– Vi behöver ekonomiska påtryckningar, svarar han.
Den svenska positionen inom EU är mycket viktig och han vill att också de svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet ställer sig bakom IPAC, Inter-Parlamentary Alliance on China, som vill ställa Kina inför den internationella domstolen i Haag för brott mot överenskommelsen om ett land – två system som träffades mellan Storbritannien och Kina 1984 och som trädde i kraft när Hongkong överlämnades till Kina 1997.
– Jag vill se diplomatisk koalition mellan EU och USA och andra som kan utöva påtryckningar på Kina.