Det finns grupper som är särskilt utsatta oavsett om det är coronakris eller inte. Hit hör de papperslösa. Sedan drygt tio år tillbaka finns Fackligt center för papperslösa, en verksamhet som är ganska så unik, inte minst under pågående pandemi.

Centret för papperslösa håller till i Folkets Hus i Solna och tar i vanliga fall emot besök på måndagar men det är inte möjligt i dessa tider.
– Nej, i dagsläget tar vi bara emot telefonsamtal. Den som tar emot samtalet skriver ner alla detaljer och skickar det till ärendegruppen som i sin tur upprättar ett ärende enligt rutiner, berättar Martin Johansson, Livs lokalombudsman i region Öst och fortsätter:
– Därefter skickas ärendet till ansvarigt förbund som har att hantera det. Ärendeansvarig på respektive förbund ansvarar sedan för återkoppling.
Det är Martin Johansson som för Livs räkning är engagerad i centret. Det har han varit i drygt tre års tid. Konkret innebär det att han en måndag på våren och en måndag på hösten bemannar centret. Han är också aktiv i styrelsen.
Martin Johansson tog över efter Natasa Stojkovic när hon gick från att vara lokalombudsman till att bli central ombudsman på Livs.
– Jag fick frågan om jag ville ta över och kände mig hedrad. Det här är en viktig verksamhet.
Livs engagemang i de papperslösas situation går tillbaka till kongressen 2009. Det var då Natasa Stojkovic, som vid det tillfället var vanlig medlem, fick kongressen att rösta igenom motionen att papperslösa skulle kunna bli medlemmar i Livs.
Det är dock mycket ovanligt med papperslösa medlemmar i förbundet. Sedan kongressen fattade beslutet har förbundet inte haft mer än ett par stycken.
Martin Johansson konstaterar att livsmedelsindustrin är ganska så förskonad vad gäller arbetsgivare som utnyttjar papperslösa. Desto vanligare är det inom byggbranschen och inom hotell- och restaurangbranschen.

Under de drygt tio år som centret funnits har de haft kontakt med cirka 1000 papperslösa och totalt upprättat omkring 160 ärenden, ett fåtal har varit inom livsmedelsindustrin.
– Jag tror att det beror på att det finns få dolda arbetsplatser inom livsmedelsindustrin, vi har en relativt hög organisationsgrad och medlemmarna skulle reagera. Under mina år har jag bara hanterat ett ärende genom centret.
Han berättar att det var en person som jobbade som inhyrd på ett slakt- och charkföretag som utan skäl blivit avskedad från jobbet.
– Den här personen var nyanländ och hade papper för att jobba i Sverige.
Han förklarar att centret inte bara hjälper de som saknar papper utan även de som är nyanlända som också riskerar att bli utnyttjade då de inte vet hur systemet fungerar i Sverige.
– Vi informerar dem om vad som gäller och vi organiserar dem. Det här är en verksamhet som är viktig för oss alla. Det handlar om att upprätthålla och försvara kollektivavtalet.
Han påpekar också att det inte är de papperslösa som borde jagas utan större insatser borde vidtas mot arbetsgivare som satt i system att utnyttja dessa utsatta människor.
– De papperslösa är bara ute efter en trygg, säker och bra framtid precis som alla vi andra. Skulle man lägga större fokus på att rensa upp bland arbetsgivarna som utnyttjar dessa människor så skulle inte det här problemet finnas.

Fackligt center för papperslösa var en tid i blåsvädret då hanteringen av ärendena inte fungerade speciellt bra. I takt med att fler och fler fackförbund har anslutit sig, även akademikerförbund, så har centret blivit bättre organiserat och fått en större legitimitet.
– Verksamheten har utvecklats mycket de senaste åren. Vi har också gjort utbildningsinsatser riktade mot olika hjälporganisationer. De vet idag att centret finns och hänvisar ofta personer med problem till oss.

• Hur ser det ut under coronakrisen? Hör papperslösa av sig?
– Det jag sett i rapporterna till styrelsen så får vi in nya ärenden. En hel del av de som får beslut om utvisning väljer att försöka stanna kvar och fortsätta jobba.
Martin Johansson är medveten om att det inte är helt okontroversiellt att hjälpa de som fått beslut att de inte får stanna.
– Men vi vill, som jag sa tidigare, upprätthålla och försvara kollektivavtalet. Därför vill vi att lön och övriga villkor ska gälla alla som arbetar i Sverige oavsett status.
Under de drygt tio år som centret funnits har de också sett exempel på hur hänsynslösa arbetsgivarna kan vara. Det kan handla om lön som inte betalas ut men även om allvarliga arbetsskador som arbetsgivarna inte vill ta ansvar för.
– Vår hållning är att det är arbetsgivarna i dessa fall som är skurkarna och inte de som söker hjälp. Det finns stora risker att hela vårt system slås i spillror om arbetsgivarna får fortsätta att utnyttja dessa utsatta människor.

• Enligt ett riksdagsbeslut 2018 ska polisen kunna göra fler inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte anställt papperslösa, är det något som påverkar er?
– Nej, det påverkar inte vår hållning. Centret rapporterar inte till någon var det jobbar papperslösa. Det är inte vår uppgift.