En forskargrupp vid SLU i Alnarp har i samarbete med Lyckeby Starch tagit fram en potatissort med förändrad stärkelsekvalitet som kan få stor betydelse för kyllagring av livsmedel.
– Det är ett genombrott, säger Mathias Samuelsson, forsknings- och utvecklingschef på Lyckeby Starch som driver och finansierar projektet tillsammans med SLU.
Stärkelse är en väldigt vanlig konsistensgivare i många livsmedel, såsom soppor, såser, krämer och mejeriprodukter. Den globala stärkelseproduktionen uppgår till 40 miljoner ton.
För att stärkelsen inte ska ombildas, tjockna och klumpa sig under kyllagringen blir den idag kemiskt modifierad.
Den nya potatissorten, som skräddarsytts med hjälp av en ny förädlingsteknik som heter CRISPR-Cas9, består av en enda stärkelsesort, 100 procent amylopektin.
– Det ger oss möjlighet att ta fram nya konsistensgivare. Vi kommer nu sätta igång ett utvecklingsarbete som tar 5-6 år innan det resulterar i kommersiella produkter, säger Mathias Samuelsson.
För Lyckeby Starch, som ägs av Sveriges stärkelseproducenter och har tre produktionsanläggningar i Sverige (Kristianstad, Sölvesborg och Jämjö), innebär den nya potatissorten att man slipper använda kemikalier i processen.
– Det gör oss långsiktigt mycket mer hållbara, säger Mathias Samuelsson.

Den nya förädlingstekniken CRISPR-Cas9 är ett vetenskapligt framsteg av stor dignitet. Den har tagits fram av forskare vid Umeå universitet och SLU i Uppsala.
Mariette Andersson, forskare vid Institutionen för växtförädling vid SLU i Alnarp, säger att de är först i världen att med hjälp av ”genkniven” ta fram en efterfrågad industriell egenskap i en odlingsvärd sort.
– Vår potatis är den första. Till sommaren ska den provodlas i fält. Det är ingen annan som kommit så långt. Det finns en champinjon som tagits fram med hjälp av den nya tekniken i USA, men den är inte heller på marknaden, säger hon.
CRISPR-Cas9-tekniken faller inte under EU:s GMO-lagstiftning. Det har det svenska Jordbruksverket kommit fram till i ett beslut i november 2015. Därmed kräver inte odlingen GMO-tillstånd.
Att potatisen inte klassificeras som GMO beror på att den inte innehåller någon ny egenskap. Det man gjort är att man hindrat en egenskap att utvecklas, nämligen den andra stärkelsesorten, amylosen.
– Det räknas därmed som en mutation, säger Mariette Andersson.

I naturen sker ständiga mutationer av växter. Det är på det sättet nya växtsorter kommer till. Det har sedan 1930-talet använts i mutationsförädling, men man har då varit tvungen att använda kemikalier eller radioaktiv strålning för att framkalla mutationer och sedan har man letat efter önskade förändringar som sprids slumpmässigt.
Med den nya tekniken kan man göra små editeringar (förändringar) av det genetiska materialet på ett riktat och precist sätt. Dessa editeringar skulle också kunna uppstå naturligt. Inget nytt finns i den ”gen-editerade” växten. Därför betraktas den inte heller som en GMO.